# ID: svediakorp-gov456356
# author: Mariann Fischer Boel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 666
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag skulle vilja tacka Agnes Schierhuber för kvaliteten på hennes betänkande, liksom för de ändringsförslag som har lagts fram.
Detta förslag till förordning är av största vikt.
Det ingår i det förslagspaket som kommissionen genomförde inom ramen för budgetplanen, och i detta fastställs reglerna för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Syftet med denna förordning är att klargöra och förenkla dessa finansiella regler, att förbättra vårt förvaltnings- och kontrollsystem samt att anpassa och förstärka våra regler om budgetdisciplin genom att ta hänsyn till reformen av GJP, som man beslutade om 2003.
Detta sammanförande av de regler som hör samman med de två nya fonderna i en enda förordning måste anses vara en viktig förenkling när det gäller politiken för landsbygdsutveckling, genom vilket vi slutar använda olika finansiella regler för samma åtgärder beroende på vilken region de gäller för.
Det enhetliga förvaltnings- och kontrollsystem som valts för de båda fonderna innebär att vi drar fördel av den goda erfarenhet som vi har erhållit på det område som avser EUGFJ: s garantisektion.
Detta system behöver dock viss förstärkning för att bli ett modernt förvaltnings- och kontrollsystem.
Ett viktigt nytt element i det är den revisionsförklaring som ges av cheferna för de utbetalande organen.
Jag skulle också vilja fästa er uppmärksamhet på det nya uppföljningssystemet för oegentligheter och indrivning.
Detta system skulle säkerställa att stora summor inte blir utestående på obestämd tid.
Båda dessa element ligger i linje med parlamentets rekommendationer om ansvarsfrihet från 2003.
Denna förordning om finansiering av GJP skulle inte vara fullständig utan de relevanta reglerna om budgetdisciplin.
Men dessa regler förstärks där det behövs och anpassas till de nya regler som vi beslutade om i den reform som antogs 2003.
Min ståndpunkt när det gäller ändringsförslagen lyder enligt följande.
Även om jag kan instämma i syftet med ändringsförslag 1 anser jag det inte vara nödvändigt rättsligt eller ens god rättslig sed att följa det.
Det undantag för utgifter som fastställs i artikel 13 kommer att tillämpas.
Det är inte nödvändigt att uppge detta en gång till i artikel 5.
Jag kan godta ändringsförslag 2 och ändringsförslag 7, men med några små förändringar i utformningen.
I alla tre ändringsförslagen 3, 4 och 5 förkortas den 36-månaders period som använts för avslutande av räkenskaperna för att fastställa de utgifter som kan bli föremål för ett beslut om avslutning av räkenskaperna.
Jag måste informera er om att detta förslag grundas på en rekommendation från Europeiska revisionsrätten och från parlamentet.
Men om ni antar dessa ändringsförslag, och tar hänsyn till att medlemsstaterna också ber om att denna tidsfrist skall minskas till 24 månader, kommer jag att godta dem.
Jag beklagar att jag inte kan godta ändringsförslag 6.
Förslaget om att fastställa enhetliga belopp när det gäller indrivning i händelse av oegentligheter är en grundläggande del av kommissionens förslag.
Vi kan inte rättfärdiga inför EU: s skattebetalare att mer än 2 miljarder euro är utestående och att vi inte kan få till stånd ett hanterbart uppföljningssystem för dessa.
Tidigare erfarenhet har visat att det befintliga systemet, som kräver en årlig granskning för varje enskilt fall på över 10 000 obetalda indrivningshandlingar, är omöjligt.
Genom strategin med enhetliga belopp delas det finansiella ansvaret lika mellan medlemsstaterna och kommissionen, då den normala indrivningsperioden har löpt ut.
För fall där indrivningsåtgärder går domstol föreslår vi nu att lämna utrymme för en normal period på åtta år.
Ert förslag skulle vara att vänta på det slutliga juridiska beslutet.
Detta skulle ta bort alla de fördelar som faktiskt eftersträvas.
Dessutom gör det hela systemet överflödigt, eftersom när det slutliga juridiska beslutet väl har fattats finns det ingen anledning att tillämpa den preliminära lösningen med enhetliga belopp för att dela den ekonomiska bördan mellan medlemsstater och gemenskapsbudgeten.
