# ID: svediakorp-gov456343
# author: Kartika Tamara Liotard, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag anser att kommissionens förslag i grunden är klokt, även om jag anser att Adriana Poli Bortones ursprungliga förslag var ännu bättre på ett antal punkter.
Detta ämne har varit på dagordningen i några år, och detta är andra gången som någon lägger fram ett betänkande om det.
Att detta är ett besvärligt ämne illustreras dessutom av resultatet av omröstningen i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
För ett ögonblick trodde jag att Adriana Poli Bortone nu också skulle kasta in handduken, för resultatet av omröstningen i utskottet undergrävde fullständigt kommissionens förslag och även föredragandens betänkande.
Artikel 4 om näringsprofiler, som är av avgörande betydelse, sveptes helt enkelt undan genom ett enda ändringsförslag.
Denna artikel skulle inte få gälla för livsmedel som chips, choklad och alkohol, som i grunden är ohälsosamma men som förses med märkning som kan få konsumenten att dra slutsatsen att de är hälsosamma, eftersom de till exempel innehåller kalcium.
Folkhälsan har således verkligen blivit bortmanipulerad, och livsmedelsindustrins lobbyverksamhet har dragit det längsta strået.
För att försvara sin uppfattning om att ett påstående inte behöver grundas på en produkts verkliga näringsvärden har utskottet använt samma argument som livsmedelsindustrin, nämligen att det inte finns något sådant som bra och dåliga livsmedel utan endast dåliga kosthåll och dåliga vanor.
I samma andetag har utskottet svept undan det föreslagna tillståndsförfarandet och ersatt det med en anmälningsplikt.
Det innebär att producenten eller importören av livsmedel bara är skyldig att anmäla till en livsmedelsbyrå att de använder det ena eller det andra påståendet utan att det finns något krav på vetenskapliga bevis.
Min grupp har lagt fram ett antal ändringsförslag för att rätta till en situation som vi finner oacceptabel.
Vi vill att artikel 4 skall återinföras, och låt mig avsluta med att säga att om artikel 4 inte finns med – inte ens i urvattnad form – kommer vi att rösta mot förslaget.
