# ID: svediakorp-gov456326
# author: Karin Scheele (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 660
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Avsikten med förslaget till förordning är att harmonisera olika nationella bestämmelser om tillsättning av vitaminer och mineralämnen och av vissa andra ämnen i livsmedel.
Diskussionerna har visat att detta är en mycket, mycket svår uppgift, vilket vi också kommer att få se i dag.
Vi har framför allt olika uppfattningar om näringstillsatsers betydelse för en balanserad kost, och för det andra finns det stora variationer mellan EU-medlemsstaternas traditioner.
I en medlemsstat finns det till exempel inga begränsningar för mängden tillsatta ämnen, under förutsättning att slutprodukten inte medför hälsorisker.
I en annan medlemsstat är tillsatser bara tillåtna när det kan bevisas att de är nödvändiga för en balanserad och lämplig kost.
Däremellan finns olika nyanser, exempelvis de medlemsstater där det är tillåtet att tillsätta sådana vitaminer och mineralämnen som anges i ett särskilt register.
Det finns också en rad olika övre gränser.
Jag vill också understryka att förordningen endast avser frivillig tillsättning av vitaminer och mineralämnen, och att den därför inte påverkar nationella bestämmelser om obligatorisk tillsättning av näringsämnen i livsmedel.
Enligt artikel 3 i förordningen får vitaminer och mineraler tillsättas i livsmedel av tre skäl: för det första för att återställa näringsnivåerna i slutprodukterna – eftersom olika skeden i lagrings- och beredningsprocessen kan innebära att näringsämnen går förlorade, för det andra vid beredning av ersättningslivsmedel – det mest välkända exemplet här är utan tvekan margarin som ursprungligen tillverkades som ersättning för smör, och för det tredje tillsättning av vitaminer och mineraler för berikning av livsmedel – oavsett om näringsämnet i fråga fanns i ursprungsprodukten eller inte.
Utgångspunkten för mitt betänkande är att gemenskapen bör eftersträva en situation där tillverkarna tillsätter vitaminer och mineralämnen i livsmedel av närings- och hälsoskäl.
Därför gläder det mig att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet antog mina ändringsförslag om att alla vitaminer och mineralämnen som tillsätts i livsmedel också måste kunna tas upp av kroppen.
Annars vilseleds konsumenterna, och i extrema fall kan det till och med uppkomma negativa hälsoeffekter, som diarré eller minskad upptagning av andra näringsämnen.
De två frågor i betänkandet som orsakade de hetsigaste diskussionerna var utan tvekan frågan om näringsprofiler och frågan om huruvida s.k. andra ämnen skall regleras med en positiv- eller negativlista.
Enligt min mening hör frågan om näringsprofiler hemma i betänkandet av Adriana Poli Bortone om näringspåståenden, och jag hoppas att majoriteten stöder ändringsförslagen om näringsprofiler som har lagts fram inom ramen för det förslaget, vilket som ni vet är föremål för nästa debatt.
Enligt min mening vore det felaktigt att slå fast näringsprofiler i mitt betänkande.
Det är inte frågan om att vara konsekvent eller att säga att vi behöver näringsprofiler i båda eller inget av dessa betänkanden.
Om vi fastställer näringsprofiler här kommer vi inte bara att förbjuda näringspåståenden utan också själva produkten.
Det verkar inte rätt, även om jag vet att vissa kolleger i min grupp kommer att stödja de ändringsförslagen.
När det gäller frågan om vissa andra ämnen föreslår jag en definition, eftersom de vitaminer och mineralämnen som får användas för berikning förtecknas och därmed definieras i bilagorna I och II.
Artikel 9a är ett viktigt bidrag som skapar förutsättningar för att skaffa lämplig information om andra ämnen som tillsätts.
Inom 18 månader efter det att förordningen har trätt i kraft skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om vilka andra ämnen som används inom deras territorium för berikning av livsmedel.
I bilaga III regleras användningen av andra ämnen.
Kommissionen föreslår en negativlista, vilket jag som föredragande stöder.
Det innebär att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) skall göra en riskbedömning av andra ämnen på kommissionens eller en medlemsstats begäran.
Ämnet placeras sedan i en av följande kategorier: förbjudna ämnen eller ämnen som får användas med begränsningar.
