# ID: svediakorp-gov456255
# author: Kinga Gál (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 860
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Under den här perioden av debatter, folkomröstningar och parlamentariska ratifikationer av EU-konstitutionen har vi alla hört argumenten om skälen till demokratiskt underskott i unionen och är väl medvetna om behovet av att låta gemenskapens institutioners arbete mer präglas av öppenhet och insyn och föra det närmare folket.
För närvarande riktas ofta skepsis och bristande intresse mot unionens lagstiftande organ.
Det är vår särskilda skyldighet och plikt att ändra på detta.
Målet skulle kunna nås med hjälp av att man noga definierar uppgift och funktion för byrån för de grundläggande rättigheterna.
Detta ger garantier för att denna skall kunna fungera effektivt och för att dess roll skall bli så välkänd som möjligt.
Unionens tillkännagivande att utvecklingen har skiftat från en ekonomisk gemenskap till en politisk gemenskap av delade intressen kommer i rättan tid, och om unionen skall ha en konstitution som inbegriper stadgan om de grundläggande rättigheterna måste också människorättsdimensionen stärkas.
Eftersom en av unionens principer är att mänskliga rättigheter skall prioriteras i dess politik bör en byrå inrättas för att övervaka om dessa storslagna grundläggande rättigheter respekteras och se till att man i utövandet av de grundläggande rättigheterna orienterar sig utifrån människorna och det dagliga livet i stället för utifrån enbart lagstiftningen.
Låt mig nu fortsätta på engelska, herr talman.
Herr talman!
Till följd av Europeiska rådets beslut i december 2003 syftar detta initiativbetänkande till att skapa förutsättningar för att utvidga mandatet för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet så att det blir en byrå för de grundläggande rättigheterna.
Utskottet och grupperna godkände min strategi, och fastän 120 ändringsförslag lades fram till betänkandet lyckades vi uppnå 25 kompromissändringsförslag.
Genom dessa har alla ledamöter i vårt utskott bidragit till att främja de grundläggande rättigheterna inom unionen.
Detta ledde till en absolut majoritet, med endast tre röster emot.
Kärnfrågorna under debatten om betänkandet i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor var fokuserade på specifika problem.
Ett av dessa var om en ny byrå borde upprättas över huvud taget.
Huvudargumentet för detta var, särskilt från PPE-DE-gruppens sida, att det redan existerar för många byråer som inte är tillräckligt kostnadseffektiva och att många av EU-institutionernas uppgifter, såsom parlamentets eller kommissionens, därigenom skulle delegeras till byråer.
I detta hänseende försökte jag vara tydlig i mitt betänkande.
Byråns trovärdighet, och vår trovärdighet, kommer att säkerställas i dess väldefinierade mandat och struktur.
Utskottet begärde även att parlamentet borde spela en viktigare roll i detta organs struktur, mandat och arbete.
Eftersom det krävdes en huvudsaklig rättslig grund åberopade vi artikel 13.
Jag måste dock betona att denna byrå måste ha ett mer omfattande mandat och täcka stadgan om de grundläggande rättigheterna i sin helhet.
Därför ber jag kommissionsledamoten att inte uteslutande tolka denna artikel på ett restriktivt sätt.
Vi måste göra det nästan obegripliga juridiska språket och strukturer tydliga, effektiva och operativa.
Vi behöver dessutom ett ännu mer aktivt samarbete mellan rådet, kommissionen och parlamentet.
Jag kan föreställa mig att denna byrå samarbetar och grundar den insamlade informationen på ett nät av nätverk.
I detta kan vi hitta en tydlig väg genom djungeln av institutioner på EU-nivå, nationell och regional nivå samt centrum som arbetar med mänskliga rättigheter över hela Europa.
När vi blickar mot Europarådet måste nyckelordet på detta område vara samarbete.
Det är viktigt att utnyttja och bygga på det som hittills har uppnåtts i Europarådet, inte endast symboliskt utan också i den dagliga praktiken.
Det är viktigt att en funktionell samarbetsmodell upprättas, vilket påpekades på toppmötet i Warszawa.
Jag anser att byrån skulle kunna fungera som ett hjälpmedel för detta syfte.
Skyddet av nationella etniska minoriteter har blivit en viktig fråga i ett utvidgat EU.
Det står också klart att det inte räcker att bekämpa främlingsfientlighet och diskriminering för att säkerställa minoriteternas rättigheter.
Det är visserligen ett viktigt steg att skapa lika rättigheter och att inte tolerera diskriminering.
Men detta är endast en kosmetisk åtgärd.
För att kunna ta ett fast grepp om detta problem räcker det inte att behandla symtomen, utan vi måste gräva oss ned och behandla roten till det onda, för att därigenom skapa lika möjligheter.
Denna komplicerade fråga måste undersökas ur olika perspektiv.
Därför måste en särskild avdelning inom byrån hantera frågan om traditionella nationella minoriteter.
Det är i dag en mycket känslig uppgift och en stor utmaning att kontrollera att rättigheterna tillämpas och att hitta en balans mellan individuell frihet och kollektiv säkerhet.
Därför måste byrån stå i centrum för en europeisk rörelse som strävar efter en bättre efterlevnad av de grundläggande rättigheterna, och den måste tillämpa all sin kunskap från tidigare erfarenheter av denna process.
Målet är att kunna ställa de grundläggande rättigheterna i centrum av all politik och alla bestämmelser, så att vi verkligen kan betrakta Europeiska unionen som en symbol för dessa grundläggande friheter.
