# ID: svediakorp-gov456241
# author: Wojciech Roszkowski (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 303
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– När vi diskuterar våra förbindelser med Ryssland tänker vi ofta i termer av det ryska folket, den ryska kulturen och våra förbindelser med ryska företag.
Det kommer nog inte som en överraskning att vi är välvilligt inställda i frågan.
Men samtidigt utgör president Putins politik problem för oss.
Detta är en man som kränker mänskliga rättigheter, begränsar ekonomisk och politisk frihet, som har övergått till en stalinistisk tolkning av historien och har delat ut en medalj till general Wojciech Jaruzelski.
Han var överbefälhavare vid invasionen av Tjeckoslovakien 1968 och ansvarig för Solidaritets nederlag.
” Söndra och erövra ” har varit en av ledprinciperna för Kremls politik under en tid nu.
Ryssland upprätthåller nära, och rentav vänskapliga band med vissa EU-länder, samtidigt som andra ignoreras.
Man skulle kunna säga att det är en politisk strategi som har tillämpats sedan urminnes tider, men jag undrar varför den andra sidan skall behöva luta sig tillbaka och låta det hända.
Samtidigt behöver vi naturligtvis fråga oss vem den här andra sidan faktiskt är.
Är det bara några få västländer vars regeringar anser att vänskap med Ryssland är värd den extra ansträngningen, oavsett vad som skett i historien, menar vi länderna i Östeuropa som utsätts för allt större påtryckningar från Ryssland eller menar vi faktiskt EU som helhet?
Mycket har sagts om EU: s gemensamma utrikespolitik den senaste tiden, särskilt när det gäller konstitutionsfördraget.
Den fråga vi debatterar nu kommer att sätta denna politik på prov.
EU måste nu visa ett tydligt tecken på solidaritet gentemot Ryssland, ett tecken som vi skall mäta Rysslands goda vilja gentemot EU med som helhet på grundval av landets strategi i förhållande till de nya östeuropeiska medlemsstaterna.
