# ID: svediakorp-gov456227
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,228
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill börja med att gratulera föredraganden Cecilia Malmström till detta mycket omfattande betänkande som täcker alla aspekter av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland.
Det säger sig självt att dessa förbindelser har en särskilt viktig plats i Europeiska unionens yttre förbindelser, en plats som har blivit ännu viktigare efter EU: s utvidgning.
Betänkandet formulerades också i stor utsträckning före toppmötet.
Vi måste därför granska hur analys och fakta i betänkandet behöver kompletteras mot bakgrund av slutsatserna och diskussionerna vid det femtonde toppmötet mellan EU och Ryssland i Moskva den 10 maj.
Vid det toppmötet nådde Europeiska unionen och Ryssland en överenskommelse om villkoren för ett strategiskt partnerskap som gör det möjligt för oss att förbättra samarbetet inom de fyra gemensamma områdena: det ekonomiska området och områdena för fred, säkerhet och rättvisa, yttre säkerhet och slutligen forskning, utbildning och kultur.
Förhandlingarna om de fyra färdplanerna som särskilt syftar till att identifiera samarbete inom dessa fyra områden ställdes naturligtvis inför vissa svårigheter med tanke på att deras mål var att omorganisera alla våra förbindelser genom att anta hundratals operativa punkter som nu behöver genomföras.
Vi kan emellertid skatta oss lyckliga över de resultat som uppnåtts.
Genom att i Moskva komma överens om ett övergripande paket innefattande färdplaner för de fyra områdena har Ryssland och Europeiska unionen lyckats nå ett nytt stadium i sina förbindelser, nämligen genomförandet av ett verkligt strategiskt partnerskap, vilket man beslutade om vid toppmötet i Sankt Petersburg i maj 2003.
Det är en otvetydig framgång som inte har grumlats påtagligt av den ryska hänvisningen till vissa svårigheter i anslutning till transit av varor till Kaliningrad.
Enligt president Vladimir Putin bör överenskommelsen inom de fyra områdena göra det möjligt att med hans ord ” bygga ett större Europa ”.
Jag tycker att det är en målsättning vi kan instämma i, under förutsättning att detta större Europa bygger på värderingar som vi själva instämmer i.
När det gäller det ekonomiska området förnyade Ryssland under toppmötet sin överenskommelse från 2004 om att gradvis avskaffa betalningarna för rätten att flyga över Sibirien, vilket inte längre är motiverat.
Förhandlingarna om det exakta förfarandet för den utfasningen bör avslutas inom kort, och ikraftträdandet bör inte försenas.
Ryssland uttalade sin önskan om större samarbete inom energisektorn, vilket går i samma riktning som våra egna intressen.
Landet presenterar sig som en tillförlitlig partner för Europeiska unionen inom detta område, liksom inom andra, och har åtagit sig att genomföra Kyotoprotokollet, även om det samtidigt hotar att dra sig tillbaka om systemet inte har reformerats senast 2012.
Dessa diskussioner visar att frågan om den globala uppvärmningen och Kyotoprotokollet, och särskilt det som följer på Kyotoprotokollet, är mycket viktig, och vi måste därför fortsätta på denna dialoglinje med ryssarna.
Rysslands medlemskap i WTO är också en framtidsutsikt som måste utvecklas snabbt eftersom det återigen är en fråga om att fullständigt integrera Ryssland i det multilaterala systemet genom att på detta sätt låta landet omfattas av internationella discipliner, särskilt när det gäller handel.
När det gäller området för fred, säkerhet och rättvisa är en av de viktigaste punkterna inom detta område absolut den fria rörligheten för personer.
Trots avsaknaden av särskilda resultat på denna punkt vid toppmötet ser Europeiska unionen det fortfarande som extremt viktigt att snabbt avsluta förhandlingarna med ryssarna för att, på grundval av en strikt ömsesidighet, underteckna en överenskommelse om lättnader när det gäller korttidsvisum och även en överenskommelse om återtagande.
Den sista punkten är mycket viktig för EU, och det kan inte bli några viseringslättnader utan en samtidig överenskommelse om återtagande.
Vi vet att ryssarna rapporterar svårigheter på detta område, men de avvisar eller avfärdar inte längre att en sådan överenskommelse kan träffas, vilken de nu kopplar till slutandet av liknande överenskommelser med sina egna grannländer.
Detta är därför en fråga som måste utvecklas hela tiden och ett ämne där en aktiv dialog måste bedrivas med Ryssland.
Jag är glad över att ryssarna den 18 maj undertecknade en överenskommelse om fastställande av gränsen med Estland.
Vi väntar tyvärr fortfarande på att en liknande överenskommelse skall undertecknas med Lettland, och vi måste uppmuntra ryssarna att underteckna en sådan överenskommelse.
När det gäller området för yttre säkerhet kom vi överens med Ryssland under toppmötet om att ett närmare samarbete skulle göra det möjligt att tillsammans uppnå en fredlig avslutning på vad som kallas ” frusna ” konflikter som påverkar vårt gemensamma grannskap eller snarare, för att använda lydelsen som slutligen användes i slutsatserna, ” regionerna som gränsar till Ryssland och Europeiska unionen ”.
I detta sammanhang tänker jag bland annat på den transnistriska konflikten i Republiken Moldavien.
Genom att anta lydelsen ” närliggande regioner ” kunde vi komma förbi de inledande reservationer som Ryssland uttryckte i frågan, och jag tror att både Europeiska unionen och Ryssland har mycket att vinna på vårt samarbete i denna del av världen där all utveckling får direkta återverkningar för Ryssland och EU.
Det föreskrivs också i den gemensamma färdplanen att alla samarbetsprocesser måste grundas på de suveräna staternas beslut, och i texten erkänns tydligt – och jag tror att detta är en av de viktigaste punkterna – att Europeiska unionen och Ryssland har gemensamma värderingar.
Det är därför dessa gemensamma värderingar, inbegripet respekten för suveräna rättigheter och även för mänskliga rättigheter och för rättstatsprinciperna, som måste ligga till grund för utvecklingen av våra förbindelser med Ryssland.
Låt mig ta detta tillfälle i akt för att säga några ord om våra gemensamma intressen när det gäller kampen mot terrorismen: kampen mot terrorismen måste baseras på dessa värderingar och på respekten för rättsstaten.
Området för forskning, utbildning och kultur är ett viktigt område där folket i Ryssland och Europa kan träffas och skapa närmare förbindelser, eftersom vi har ett gemensamt kulturellt och historiskt arv.
Inom detta viktiga område behöver vi utveckla ett antal initiativ.
Framför allt ett har redan beslutats: ett europeiskt institut skall öppnas i Moskva 2006.
Avslutningsvis vill jag betona betydelsen av alla våra förbindelser med Ryssland.
Med detta stora land, som också är nyckeln till stabilitet på vår kontinent, behöver vi bygga upp ett långsiktigt förtroendefullt förhållande som bygger på, jag vill betona det igen, demokratiska principer, på just dessa värderingar som måste känneteckna byggandet av detta större Europa som vi båda är lika intresserade av.
Vi kan då inte bortse från att vi också måste inleda en tuff men konstruktiv dialog om frågor som gäller mänskliga rättigheter, frågor som har att göra med pressfrihet och andra mänskliga frågor, och som särskilt uppstår i områden som Tjetjenien.
Dialogen har inletts, särskilt om mänskliga rättigheter.
Den måste bedrivas aktivt som en fullständig del av våra förbindelser med Ryssland, eftersom det ligger i Europeiska unionens intresse att ha en tillförlitlig partner i Ryssland, en partner som bidrar till stabiliteten på vår kontinent och som också delar de grundläggande värderingar som vi försöker försvara på den här kontinenten.
