# ID: svediakorp-gov456216
# author: Jo Leinen (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Efter det vi just har diskuterat, som är destruktivt i sin strävan att splittra förbindelserna mellan institutionerna, skall vi nu tack och lov ta itu med något konstruktivt och något som är avsett att stärka dessa förbindelser.
Detta fjärde ramavtal mellan kommissionen och parlamentet är ett uttryck för en kultur av samarbete där respektive institutions roll respekteras, samtidigt som man anstränger sig för att fördjupa den ömsesidiga förståelsen och samarbetet.
Detta är fastlagt skriftligt i avtalet.
Detta är det fjärde avtalet mellan kommissionen och parlamentet.
Jag kan säga att i vart och ett av dessa avtal har kammarens roll betraktats som en ” medborgarnas kammare ” och därmed som ett organ som övervakar den europeiska verkställande makten som successivt utökats.
Även detta avtal tar oss ytterligare några steg framåt på vägen, och jag vill därför tacka talmanskonferensen och särskilt vice ordförande Margot Wallström och alla andra som bidragit till att åstadkomma detta ramavtal.
Låt mig nämna några av nyckelaspekterna i detta fjärde ramavtal.
Till att börja med passar det vi just har diskuterat in i avtalet.
Det är otvetydigt när det gäller att specificera det politiska ansvar som kommissionens ordförande och ledamöter har när intressekonflikter uppstår.
Trots att kommissionen arbetar som ett kollegium är varje kommissionsledamot ansvarig för det som görs inom hans eller hennes ansvarsområde.
Att samtliga 25 kommissionsledamöter är enskilt ansvariga för vad de gör inom sitt eget område är en mycket viktig princip.
Kommissionens ordförande är ansvarig för de åtgärder som skall vidtas om kommissionsledamöterna är inblandade i intressekonflikter och för alla beslut som måste fattas.
Det finns också tydliga bestämmelser om vilka förfaranden som skall tillämpas när en ledamot lämnar kommissionen och ersätts av en annan, och förhandlingarna på den punkten var verkligen utdragna.
Det är uppenbart att en ny kommissionsledamot inte kan träda i tjänst förrän han eller hon har framträtt inför parlamentet, gått igenom utfrågningarna och godkänts vid en förtroendeomröstning av hela kammaren.
En andra uppsättning bestämmelser gäller samarbete om lagstiftning och budgetbeslut.
Jag ser att vi har lyckats få kommissionen och parlamentet att komma överens i förväg om årliga lagstiftningsprogram och flerårig programplanering, och att kommissionen inte kommer att offentliggöra några lagstiftningsinitiativ eller andra betydande initiativ innan parlamentet informeras.
Detta är ett grundläggande steg för parlamentets rätt till medbeslutande i EU: s viktigaste beslut.
Parlamentet behandlas dessutom som rådets jämlike i detta hänseende.
Vi kommer att hållas fullständigt informerade i varje stadium av lagstiftningsprocessen och samtidigt med rådet.
Man har också kommit överens om att en regelbunden dialog kommer att upprättas på den högsta nivån, på tremånadersbasis, mellan talmanskonferensen och kommissionens ordförande eller vice ordföranden med ansvar för sådana frågor, och jag är övertygad om att den här dialogen kommer att resultera i ökat samarbete.
Kommissionen har också samtyckt till att ge information om sammansättningen av och arbetet i sina expertgrupper, på begäran av behörigt utskott.
Avtalet innehåller dessutom flera bestämmelser om parlamentets ståndpunkt vid internationella konferenser.
Kommissionen åtar sig att hålla parlamentets delegationer fullständigt informerade om framstegen inom sådana konferenser och så snart det är möjligt tillåta dem att delta i förhandlingsdelegationer.
Kommissionen kommer också att stödja parlamentet när det gäller valobservationer och regelbundet uppdatera parlamentet om framstegen i anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna.
Eftersom avtalet innefattar Lamfalussyförfarandet skulle parlamentet ha önskat att det gått längre på detta område, eftersom de aktuella bestämmelserna endast gäller för aktier, bankverksamhet och försäkring.
Vi skulle ha föredragit att det även omfattade andra områden, men det verkar som om vi måste vänta till nästa steg i förfarandet för att detta skall kunna ske.
Ledamöter har också uttryckt en önskan om att förfarandet med ramavtalet skall bli mer öppet i framtiden, och att behöriga utskott skall bli delaktiga något tidigare i förfarandet.
När allt kommer omkring vill jag emellertid rekommendera detta avtal för kammaren eftersom det står för verkliga framsteg.
Som jag sade tidigare symboliserar det en kultur av samarbete som bygger på ömsesidig respekt och viljan att arbeta konstruktivt i riktning mot EU: s mål.
Det är trots allt det som allmänheten och medborgarna förväntar sig av oss.
