# ID: svediakorp-gov456167
# author: György Schöpflin, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 266
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Både Ryssland och dess föregångare Sovjetunionen har alltid fört en homogeniseringspolitik, och föreställningen om rysk makt står i opposition till mångfald.
Under historiens gång har den mariska nationen för det mesta motstått assimileringen och framgångsrikt kämpat för att bevara sitt språk och sin identitet.
Efter Sovjetunionens sammanbrott såg det lovande ut för republiken Mari El.
Det dröjde dock inte länge, kanske åtta till nio år, innan Ryssland inledde en ny mångfaldsfientlig politik.
Den mariska nationens hopp om att åtnjuta samma rättigheter som ryssarna skingrades.
Det mariska språket är utestängt från den offentliga sfären, utbildningen och medierna.
Mariska aktivister trakasseras, misshandlas och tvingas att lämna Mari El.
Trots att centralmakten självklart borde ingripa, finns det inga tecken alls på att den kommer att göra det.
Ovetskap om eller ett tyst godkännande av den antimariska kampanjen är förhärskande.
Trycket mot marierna har ökat påtagligt det senaste året.
Syftet med resolutionsförslaget är att sända en signal i flera riktningar.
För det första till Moskva som en påminnelse om de styrandes åtagande att bevara den kulturella mångfalden i form av landets minoriteter i stället för att eliminera dessa.
För det andra bör signalen riktas till den ryska elit som lever i Mari El som en påminnelse om att det på 2000-talet inte går att opåtalat inleda minoritetsförtryck.
För det tredje till det mariska folket för att försäkra dem om att allmänheten i Europeiska unionen aktivt följer deras prövningar och är redo att stödja deras sak.
