# ID: svediakorp-gov456161
# author: Gyula Hegyi (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
När jag talar om de svårigheter som Mari El-minoriteten i Ryssland har är inte mitt syfte att ännu en gång klandra de ryska myndigheterna.
Ryssland är inte medlem av vår union.
Man skulle kunna säga att landet har tillräckligt med problem utan min kritik.
Situationen för den ryska minoriteten i vissa europeiska länder är också oroande – kanske vi någon gång kan diskutera även den frågan.
Denna eftermiddag talar vi dock om en liten finskugrisk nation någonstans i det väldiga Ryssland.
Omkring 750 000 marier lever i republiken Mari El i Ryska federationen.
Den autonoma republiken har sitt namn efter dem, men de har kommit att bli en minoritet i sitt eget land.
I ett land med ordentliga minoritetsrättigheter är detta inte något problem, men så är inte fallet i den lilla republiken Mari El.
Den rysktalande majoriteten utsåg en rysk president, inte en marisk kandidat, vilket är begripligt.
Den återvalda presidenten tycks dock föra en odemokratisk och brutal kamp mot sin opposition och därigenom mot hela det mariska samhället.
Marioppositionens tidningar kan endast tryckas utanför republiken.
Oppositionella journalister och intellektuella har ofta attackerats.
Somliga av dem har dödats.
Undervisningen på minoritetsspråk hotas av de lokala myndigheterna.
Vi måste alltid fördöma antidemokratiska missdåd, men i en liten nation är angreppen mot de grundläggande nationella institutionerna, som skolor och medier, ett hot mot nationens själva existens.
Det är därför vi fördömer våldet mot den mariska minoriteten i Ryssland, och det är därför vi ber den ryska regeringen att bemöta sina minoriteter på samma sätt som den vill att de ryska minoriteterna skall bemötas på andra håll i Europa.
Jag tror att det är första gången som det mariska folkets namn har nämnts i Europaparlamentet.
Jag välkomnar dem här, både som europé och som finskugrisk broder från Ungern.
Jag önskar dem lycka till.
De bör veta att en nation, hur stor eller liten den än må vara, inom eller utanför Europa, förtjänar samma respekt och samma rättigheter.
Jag hoppas att vår ryska partner också förstår att varje minoritet – ryssar utanför Ryssland och icke-ryssar inom Ryssland – förtjänar samma rätt till identitet, kultur och språkligt arv.
