# ID: svediakorp-gov456125
# author: Sahra Wagenknecht (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 256
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Jag röstar nej till resolutionen av följande skäl.
För det första används sextioårsdagen av Tysklands och Europas befrielse till att framföra revisionistiska åsikter om historien genom att Nazityskland och Sovjetunionen behandlas som likvärdiga.
För det andra innebär antagandet om likvärdighet att de brott som den tyska fascismen begick, särskilt utrotandet av Europas judar, förringas.
Det är uppenbart att syftet med resolutionen är att relativisera detta temporära övergivande av det civiliserade samhället.
Det finns ingen hänvisning i resolutionen till Sovjetunionens avgörande bidrag till segern över fascismen.
För sextio år sedan befriades världen från nazismen, i vars namn – med stöd från affärsvärlden och industriella intressen samt en stor del av det tyska folket – beslut fattades om en ojämförligt inhuman industrimässig förintelse av judarna, hela Europa störtades i krig och miljontals människor dödades.
De brutalaste metoder, inklusive tortyr och mord på tusentals människor, användes för att bryta ned det antifascistiska motståndet, som huvudsakligen utgjordes av kommunister och socialdemokrater.
Att i dag ta högtidlighållandet av slutet på nazisternas styre som ett tillfälle att framställa 1989 som den verkliga tidpunkten för befrielsen är att bagatellisera nazistregimens terror, förtala Sovjetunionen och de oerhörda uppoffringar som landets folk och Röda armén gjorde och att uppmuntra nationalismens återuppvaknande, högerextremismen och den ökande benägenheten att relativisera nazisternas brott i Europa.
Det behövs en helt annan signal i form av en entydig och uttalad förpliktelse att aldrig ge fascismen en ny chans i Europa.
