# ID: svediakorp-gov456007
# author: Margot Wallström, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 663
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag tackar det fåtal ledamöter som i vanlig ordning är närvarande vid Europaparlamentets sena debatt.
Det kan ibland vara något av en utmaning att följa Europaparlamentets tidsplanering.
Jag hade fått intrycket att debatten skulle börja kl.
22.00.
Därför kom jag tio minuter tidigare – som tur är samtidigt som Jo Leinen.
Jag vill tacka er för att ni bjudit in mig till debatten.
Jag har med stort intresse lyssnat till vad parlamentsledamöterna har sagt under kvällens debatt, eftersom den europeiska avdelningen för yttre åtgärder är ett ämne som orsakar upprörda känslor.
Det handlar om institutionella och konstitutionella frågor av grundläggande betydelse.
Inrättandet av en utrikesminister för EU som samtidigt kommer att vara vice ordförande för kommissionen är en av de viktigaste nyheterna för Europeiska unionens institutionella arkitektur.
Det förenar de två pelarna inom området utrikesfrågor, dvs. gemenskapsmetoden och den mellanstatliga metoden.
Denna minister med två hattar kommer att ha olika slag av uppgifter.
Därför är inrättandet av denna avdelning en så viktig och svår utmaning.
Jag skall kortfattat kommentera några frågor som ställts.
Till Margrietusvan den Berg vill jag säga att biståndspolitiken är och förblir en nyckeldel i Europeiska unionens politik och en viktig tillgång för Europa i världen och i samband med konstitutionen.
Biståndspolitiken är inte underordnad något annat politikområde.
Den kommer att behålla sin särskilda status inom ramen för gemenskapsmetoden, men alla politikområden måste integreras bättre i ett sammanhängande utrikespolitiskt koncept.
Detta kommer att öka, inte minska, effektiviteten i unionens biståndspolitik.
Jag kan försäkra Andrew Duff om att konstitutionen inte kommer att försvaga kommissionens gemenskapsbefogenheter.
Ministern och hans tjänsteavdelning kommer, under ledning av kommissionens ordförande, att vara bundna av kommissionens förfaranden och principen om kollegialt ansvar.
Jag håller fullständigt med Elmar Brok om att vi inte får vara defensiva.
För kommissionen innebär de nya överenskommelserna inom ramen för konstitutionen fler möjligheter än risker.
Det är också viktigt att betona att inget kan beslutas mot kommissionen inom detta område.
Till James Hugh Allister med flera vill jag säga att vi inte föregriper ratificeringen av konstitutionen.
Vi förbereder endast ett beslut som kan fattas först efter det att konstitutionen har ratificerats och trätt i kraft och parlamentet har avgett sitt yttrande.
När det gäller effekterna för budgeten och personalen har inga planer, uppskattningar eller beräkningar gjorts eftersom vi ännu inte har börjat planera detaljerna.
I egenskap av budgetmyndighet kommer parlamentet senare att besluta om alla siffror.
Jag tror att detta var de huvudsakliga frågor som ställts och jag kan försäkra er om att parlamentets synpunkter kommer att beaktas när frågan utvecklas under de kommande månaderna.
Den resolution som utskottet för konstitutionella frågor antog i tisdags – och som jag förstår kommer att behandlas i plenarsammanträdet om två veckor – är ett särskilt viktigt bidrag som måste beaktas, inte endast av kommissionen utan också av medlemsstaterna och rådet.
Vi förväntar oss att det tekniska arbetet skall fortskrida under andra halvåret så att principbeslut kan fattas under nästa år när ratificeringen av konstitutionen har slutförts.
Formellt samråd med parlamentet om förslaget om en minister kommer att hållas i ett lämpligt skede, och kvällens debatt kommer att följas av andra debatter där ledamöterna kan utveckla sina synpunkter mot bakgrund av de framsteg som gjorts och som parlamentet kommer att hållas underrättat om.
Jag skall avsluta med att än en gång säga att vi i kommissionen är medvetna om parlamentsledamöternas strävanden att skydda och främja gemenskapsmetoden samt kommissionens och parlamentets roller i denna process.
Jag vet att detta är något som Elmar Brok är oroad över.
Vi delar samma mål, nämligen att skapa nya strukturer som verkligen kan bidra till att göra EU: s politik och insatser i världen mer effektiva och sammanhängande och öka deras inflytande.
