# ID: svediakorp-gov456001
# author: Mirosław Mariusz Piotrowski (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Jag ställer mig väldigt tvivlande och reserverad till tanken på att inrätta en europeisk avdelning för yttre åtgärder, och jag skulle vilja fästa kammarens uppmärksamhet på tre i mina ögon betänkliga saker.
Den första gäller frågan om huruvida gemenskapsrätten utgör en laglig grund för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.
Tillämpliga artiklar i Fördraget om Europeiska unionen har visserligen anförts, liksom andra delar av lagstiftningen, men den viktigaste referenspunkten för inrättandet av avdelningen är utkastet till fördrag om upprättandet av en konstitution för Europa.
Av fördragsutkastet följer att inrättandet av en EU-diplomattjänst är en självklar konsekvens av att man bedriver en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och utser en EU-utrikesminister, som tidigare talare redan har nämnt.
Det bör dock påpekas att utkastet till konstitutionsfördrag ännu inte har antagits, och inte nog med det, det finns också all anledning att tro att det kommer att förkastas av medborgarna i medlemsstaterna.
Frågan är därför om vi inte bör erkänna att det i nuläget är alldeles för tidigt att diskutera en europeisk avdelning för yttre åtgärder.
Jag skulle också vilja hävda att detta är ännu ett exempel på EU: s arroganta hållning gentemot medborgarna i de suveräna EU-staterna.
Eftersom man inom EU-institutionerna tycks tro sig ha rätten att gå händelserna i förväg, skulle jag vilja fråga om kommissionen har en plan B, för den händelse att konstitutionsfördraget skulle förkastas.
För det andra gav medlemsstaternas regeringar ett löfte när de undertecknade utkastet till konstitutionsfördrag i november 2004, ett löfte med ovissa konsekvenser.
Medlemsstaterna åtog sig att avhålla sig från varje handling som skulle kunna hindra att konstitutionen träder i kraft.
Betyder detta automatiskt att medlemsstaterna måste ägna sig åt själlös propaganda med syftet att fördraget skall antas?
Utesluter inte detta att man lämnar tillförlitlig och saklig information om innehållet i konstitutionen och om de eventuella följderna för livet i EU-nationerna?
Slutligen min tredje betänklighet, som gäller den planerade strukturen för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, eftersom denna kan medföra att det skapas en ny armé av tjänstemän med oklara eller till och med bara partiella befogenheter.
Vi kan inte ens vara säkra på att strukturen inte kommer att innebära att generaldirektoraten, avdelningen för yttre åtgärder och kommissionens övriga organ hanterar samma ärenden.
Slutresultatet av detta blir en svällande EU-byråkrati, även om denna redan brister i fråga om insyn och bara utgör en onödig börda för skattebetalarna i medlemsstaterna.
Vilka ekonomiska följder väntas inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder få?
Hur kommer kostnaderna att delas, och vem får bära den tyngsta bördan?
Dessutom skulle jag vilja fråga hur många tjänstemän som för närvarande arbetar i kommissionens enheter med ansvar för EU-extern politik och hur många tjänstemän som beräknas arbeta i den framtida avdelningen för yttre åtgärder?
