# ID: svediakorp-gov455923
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 371
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Rådet välkomnar det åtagande som gjordes i Sofia den 2 februari 2005 av ett antal stats- och regeringschefer att avskaffa alla former av diskriminering av romer till 2015.
Jag behöver inte påminna er om den debatt som vi precis haft om andra världskrigets slut och om det lidande som romerna utsattes för.
Åtagandet är ett stort steg, eftersom romerna sedan den 1 maj 2004 är den största etniska minoriteten inom Europeiska unionen.
På grund av deras speciella situation är integreringen av dem en mycket stor utmaning i fråga om skydd av grundläggande rättigheter och social integrering.
Som frågeställaren säkert vet har Europeiska unionen under anslutningsförhandlingarna med de nya medlemsstaterna, såväl med Bulgarien som med Rumänien, vid flera tillfällen tagit upp romernas situation som ett exempel på ett område i stort behov av politisk uppmärksamhet från de staternas regeringar, framför allt mot bakgrund av de politiska Köpenhamnskriterierna som anknyter mer specifikt till behovet av att garantera respekten för och skyddet av minoriteter.
När vi ställs inför utmaningen att integrera romerna faller det tyngsta ansvaret på de nationella myndigheterna, förutom myndigheterna i de regioner och kommuner som har högst antal romska invånare.
Alla medlemmar i civilsamhället, tillsammans med romerna själva, har en viktig roll att spela.
Medlemsstaterna, å sin sida, kan även genomföra olika politiska program och relevanta instrument på gemenskapsnivå med anknytning till icke-diskriminering, likabehandling och integrering i samhället.
Framför allt kan de utnyttja rådets direktiv 2000 / 43 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett ras eller etniskt ursprung.
Detta direktiv omfattar faktiskt ett stort antal områden där diskriminering av romerna kan förekomma: sysselsättning, yrkesutbildning, grundutbildning, socialt skydd, tillgång till varor och tjänster och tillgång till bostäder.
Slutligen kan man utnyttja strukturfonderna, och i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfond och Europeiska socialfonden, för att finansiera en rad initiativ till förmån för romerna.
Detta gäller speciellt gemenskapsinitiativet Equal, som finansieras av Europeiska socialfonden och där man håller på att utveckla nya strategier för att bekämpa diskriminering och ojämlikhet på arbetsmarknaden, något som i synnerhet drabbar den romska befolkningen.
