# ID: svediakorp-gov455889
# author: Józef Pinior (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 936
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Mina damer och herrar!
I dag hedrar Europaparlamentet minnet av det är 60 år sedan andra världskriget tog slut, historiens mest fruktansvärda krig.
Det krävde miljontals människors liv och ledde till judarnas förintelse och att Europa störtades ned i barbariets djup, ekonomisk förödelse och moraliskt förfall.
Vi skall sänka våra huvuden till minne av denna tid och hedra minnet av offren för detta krig.
Mina damer och herrar!
Även om det finns vissa viktiga ögonblick i vårt gemensamma minne som låter oss bygga en politisk gemenskap så minns man i var och en av Europas nationer 1900-talet på sitt eget sätt.
Anledningen är att våra stater och folk har varit med om olika historiska och politiska händelser.
Men det finns en sak som förenar oss då vi minns de offer som kriget krävde och kampen för frihet och demokrati.
Det är minnet av dessa saker som utgör en grund för vår gemensamma europeiska identitet.
I dag hedrar vi minnet av offren för nazismens terror i de länder som ockuperades av Tredje riket.
Vi hedrar också minnet av förintelsens offer, med andra ord folkmordet mot judar i Europa under andra världskriget, ett brott som saknar motstycke i människans historia.
Vi hedrar minnet av de allierades seger över Tredje riket och i synnerhet den roll som Amerikas förenta stater spelade i Europas befrielse.
Vi minns de soldater som dog för att befria världen från nazismen och de 14 miljoner soldater som slogs i Röda armén.
Vi bevarar minnet av de förluster som leds på alla sidor i andra världskriget och dem som föll offer för Stalin under kriget.
Massakern på cirka 22 000 polska medborgare och krigsfångar i Katyn och i andra läger och fängelser i Sovjetunionen våren 1940 har blivit en symbol för den senare.
Vi betygar vår vördnad för dem som slogs för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter och minns särskilt den heroiska motståndsrörelsen som kämpade mot fascism och ockupation i de olika länderna.
Denna rörelses ideal, dess medlemmars vilja att offra sig i ett ensidigt krig är nu ett verkligt arv och något vi alla kan vara stolta över, och det är ett gott exempel för Europas unga människor.
Jag vill i dag hedra minnet av motståndsrörelsen i Warszawagettot och dem som tillhörde den judiska militärorganisationen som tog till vapen den 19 april 1943 för att försvara det judiska getto som hade skapats i Warszawa av ockupationsstyrkorna.
Trots att de inte hade en chans att vinna militärt fick deras strid halvvägs in i kriget mitt i ett Europa som styrdes av nazisterna en djupare mening.
I dag ser vi deras hjältedåd som det starkaste beviset genom tiderna på människans anda och en av de moraliska värderingarna i det Europa vi har byggt.
Den judiska militärorganisationens manifest sade att vi kämpar för er och vår frihet och för er och vår mänskliga, sociala och nationella ära och värdighet.
Mina damer och herrar!
Vi uppmärksammar att slutet på kriget inte bar med sig verklig befrielse, självständighet och demokrati för alla Europas nationer.
Slutet på kriget innebar nya former av förtryck och en brist på suveränitet och demokrati för de central- och östeuropeiska staterna och de baltiska staterna.
Det innebar även kränkningar av de mänskliga rättigheterna under den status quo Sovjetunionen införde för den här delen av Europa, förlorad självständighet för Estland, Litauen och Lettland samt deras införlivande i Sovjetunionen.
Socialisterna, socialdemokraterna och den demokratiska vänstern tog avstånd från alla former av diktatur och alla icke-demokratiska regimer.
Vi är en politisk rörelse som alltid stått på demokratins och de mänskliga rättigheternas sida när diktatorer kommit till makten efter andra världskriget, oavsett om detta har skett i de baltiska staterna, i Central- och Östeuropa eller i de sydeuropeiska länderna Portugal, Spanien och Grekland.
Jag talar i dag i Europaparlamentet i Strasbourg på mark som kan vittna om krigens ärr och Europas undergång.
Våra förfäder möttes på denna mark som soldater på motsatta sidor.
Nu möter vi varandra som medborgare och Europaparlamentariker som företräder ett Europa som enas.
Den europeiska integrationen och byggandet av den europeiska gemenskapen har sedan 1950-talet varit vårt svar på krig.
Konflikterna mellan Europas nationer övervanns i arbetet med att inrätta de europeiska institutionerna och så fortsätter det än i dag.
Europeiska unionen är i dag produkten av tre stora demokratiska processer, närmare bestämt segern mot fascismen under kriget, diktaturernas fall i Sydeuropa i slutet av 1970-talet och demokratins seger i Central- och Östeuropa och i de baltiska staterna.
En modell för internationell ordning skapas i Europa på grundval av fred och samarbete och en gemenskap inrättas i enlighet med principen om respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och mänskliga rättigheter inklusive minoriteters rättigheter.
De olika folk som utgör Europeiska unionen, som nu har 25 medlemsstater, bär på en mångfald av historiska erfarenheter.
Ratificeringen av en konstitution för Europa innebär att ett enat Europa kan inrättas med målen fred, rättvisa och solidaritet i hela världen.
Detta Europa kan också bli till ett område där människans förhoppningar kan infrias, för att låna den formulering som används i konstitutionsfördragets ingress.
Vi har tillsammans färdats lång väg, från ett Europa tyngt av krig, totalitarism och mänsklig misär till ett demokratiskt Europa där fria nationer inom EU gemensamt skapar en europeisk framtid.
