# ID: svediakorp-gov455885
# author: Maciej Marian Giertych, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 844
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Andra världskriget började i september 1939 när mitt hemland, Polen, invaderades och ockuperades av Tyskland och Sovjetunionen.
Denna delning av Polen uppstod som ett resultat av Molotov-Ribbentrop-pakten, som hade undertecknats en vecka tidigare i Moskva.
Polen besegrades inte av de kämpande grupperna från nazist- eller kommunistpartierna, utan av sina grannländers reguljära väpnade styrkor, eller med andra ord av Tysklands, och och av Röda armén.
Det bör tilläggas att det nationalsocialistiska partiet med rikskansler Hitler i spetsen styrde över Tyskland då och hade kommit till makten genom ett demokratiskt beslut av de tyska väljarna.
Stalin och kommunistpartiet regerade i Ryssland och hade kommit till makten genom revolutionen.
Vi högtidlighåller nu 60-årsdagen av den tyska kapitulationen, som ägde rum den 8 maj 1945 och som har kommit att symbolisera slutet för de kränkande handlingar som Nazityskland begick i de ockuperade länderna.
Detta innebar ändå inte slutet på de onda gärningar som började med Sovjetunionens invasion av Polen 1939.
Vi vann kriget mot Tyskland, men vi förlorade kriget mot Ryssland.
Det innebar att vi påtvingades en främmande makt, ett främmande ekonomiskt system och en främmande ideologi.
Vi kämpade på alla fronter i andra världskriget, och vi var där både när de första och de sista skotten avlossades.
1941 innefattade våra allierade i kriget mot Tyskland även Sovjetunionen.
Vi erkänner den roll som Ryssland spelat för att besegra Nazityskland och den enorma förlust av människoliv som landet led då.
Det ändrar ändå inte det faktum att Ryssland agerade som om landet hade besegrat Polen.
Vad mer är, våra allierade i väst i kampen mot Tyskland var också allierade med Sovjetunionen och gav sitt medgivande till vår förslavning i Jalta.
Vi tvingades befria oss själva sakta men säkert, först genom att avkollektivisera jordbruket, sedan genom att befria kyrkan, sedan genom att få tillåtelse till små och privata företag och slutligen genom att uppnå friheten att bilda fackföreningar och få yttrandefrihet och politisk frihet.
Den enda hjälp vi fick från resten av världen i denna process bestod av den kapprustning som USA så småningom vann, och särskilt på grund av framgången med president Reagans ” Star Wars ” -program, som försvagade Sovjetunionen.
De amerikanska truppernas närvaro i Europa och förekomsten av Nato innebar att Västeuropa kunnat åtnjuta fred under de 60 senaste åren.
Nu skördar även länderna i Central- och Östeuropa fördelarna, trots att de varken är Natomedlemmar eller har bildat partnerskap för fred.
Var och en av oss har en längtan efter fred och frihet och en framtid utformad enligt våra önskemål.
Min generation, som direkt upplevde andra världskriget, kommer inte att finnas med oss så länge till, och vi måste se till att framtida generationer minns sanningen om detta krig.
För oss polacker är det en källa till stor sorg att så många medier i väst fortsätter att använda meningar som vi anser är förolämpande, såsom ” polska koncentrationsläger ” eller till och med ” polska gaskammare och krematorier ”, vilket var vad brittiska dumdristigt nog hänvisade till.
Några av dessa dödsfabriker var visserligen belägna på polskt territorium, men faktum kvarstår att de var tyska, inte polska.
Inte alla tyskar bär ansvaret för sådana saker, och vi erkänner att den tyska nationen har tagit avstånd från sitt skamliga nazistarv, men vi är måna om att se till att framtida generationer inte associerar Polen med de brott som begicks av nazisterna, eftersom Polen inte var ansvarigt för dem.
På samma sätt är inte heller det ryska folket ansvarigt för de brott som begicks under Stalins tid, eller med andra ord för deportationerna, gulagerna, folkmorden i Katyn och underkuvandet av Central- och Östeuropa.
Det var de kommunistiska ledarna i Sovjetstaten som var ansvariga för dessa brott, och ryssarna själva led också av förslavningen.
Vi vill försonas med det ryska folket och den ryska staten, men vi förväntar oss att de entydigt skall ta avstånd från det kommunistiska arvet.
De nuvarande ledarna i Tyskland och Ryssland, med andra ord de länder som startade andra världskriget, har emellertid givit en gemensam intervju för den tyska tidningen där de försöker avleda uppmärksamheten från allt utom sina ömsesidiga relationer och de förluster de led.
Vi försöker för närvarande upprätta vänskapliga förbindelser med både Tyskland och Ryssland.
Så långt tillbaka som 1961 sände de polska biskoparna ett berömt brev till de tyska biskoparna som innehöll meningen ” vi förlåter och ber om förlåtelse ”.
Vi intar samma hållning till våra nuvarande relationer med Ryssland, men förlåtelse och försoning innebär inte att vi skall glömma.
Vi vill därför se till att det aldrig mer upprepas sådana saker som folkmord, en stats underkuvande av en annan, angrepp eller krig.
