# ID: svediakorp-gov455825
# author: Andreas Mölzer (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 316
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det nya årtusendet verkar ha fört med sig en våg av förändringar, särskilt i de stater som bildades när Sovjetunionen föll.
Externa faktorer, såsom kampen för makt och kontroll över oljeledningar, var inte huvudorsaken till de ” färgrika revolutionerna ” i Centralasien, även om USA och Ryssland utan tvivel gjorde hemliga försök att utöva inflytande.
Det är mycket mer troligt att dessa revolutioner tvärtom berodde på en gradvis modernisering av de tidigare sovjetrepublikerna.
Folken i Centralasien hade blivit frustrerade över de gamla stelbenta strukturerna och ville ha snabba förändringar utan blodspillan.
Naturligtvis hoppas allmänheten också att dessa förändringar skall leda till ekonomisk uppgång och ge välstånd.
I princip kan reformer av det här slaget medföra positiva förändringar.
Det verkar dock delvis ha uppstått ett maktvakuum i Kirgizistan och detta innebär att det finns risk att stämningarna förändras och att landet hamnar i kaos och inbördeskrig.
Det ligger i EU: s intresse att ge en hjälpande hand och bistå med råd för att stabilisera den politiska situationen, men om vi blandar oss i för mycket kan effekten bli den motsatta, så att den balans om gradvis håller på att skapas i landet rubbas.
Kirgizistan vill när allt kommer omkring bevisa att det kan gå vidare med återuppbyggnadsåtgärder för egen maskin.
Det faktum att en revolutionär våg av det här slaget när som helst kan sprida sig bör också mana till eftertanke, eftersom det inte vore någon överraskning om denna trend skulle fortsätta i andra länder med liknande förutsättningar, såsom Kazakstan, Tadzjikistan och Turkmenistan.
EU bör omedelbart börja förbereda sig för en sådan eventualitet.
Jag vill också instämma i det som en av de föregående talarna sade om att vi inte får lämna området i bara USA: s och Rysslands våld.
