# ID: svediakorp-gov455824
# author: Genowefa Grabowska (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 242
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det är uppenbart att Europaparlamentet mycket gärna vill samarbeta med Kirgizistan, liksom med de andra länderna i Centralasien.
Det framgår av det partnerskaps- och samarbetsavtal som ingicks 1995.
Exempel på frågor som intresserar parlamentet är mänskliga rättigheter, demokratisering av vardagslivet, miljöskydd och energi, och dessa frågor bör uppmärksammas särskilt.
Många satte sitt hopp till den kirgiziska konstitutionen när den antogs 1993.
Trots att den har ändrats fyra gånger sedan dess tycks den fortfarande vara en potentiellt god grund för fortsatta demokratiska reformer i landet.
Trots att rättsväsendet enligt konstitutionen officiellt är oberoende och har till uppgift att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras i landet har dock observatörer klargjort att reformerna inte har varit tillräckliga, att korruptionen fortfarande är utbredd och att domarna inte har tillräckligt bra betalt.
Enligt dessa observatörer är det ett brott mot de demokratiska principerna att presidenten utser ledamöterna i konstitutionsdomstolen, domarna i högsta domstolen och skiljemännen i skiljedomstolen.
De har varnat för att de mänskliga rättigheterna inte får inskränkas under förevändning av att terrorismen skall bekämpas.
Europeiska unionen både kan och bör ge det ekonomiska stöd som den alltid ger för att vända dessa negativa trender.
Vidare kan och bör den ge sitt vanliga moraliska stöd genom att vara närvarande närhelst så behövs och varhelst demokratin behöver stödjas och rättsstatsprincipen återupprättas.
