# ID: svediakorp-gov455822
# author: Bernadette Bourzai (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det har sagts mycket i de föregående anförandena som jag inte skall återkomma till.
Överlag instämmer jag i det som sägs i det förslag till gemensam resolution som har lagts fram.
Jag skulle dock vilja understryka tre viktiga punkter.
För det första var ekonomiska och sociala svårigheter en viktig utlösande faktor bakom händelserna i Kirgizistan.
Detta berodde på att den betydande ovisshet och fattigdom som rådde utgjorde en bra grogrund för att demonstrationerna skulle sprida sig och regeringen störtas, eftersom den leddes av Akajev, som hade berikat sig på den kirgiziska ekonomins bekostnad sedan 1991.
Oacceptabla företeelser såsom korruption och nepotism spädde på folkets tysta men legitima missnöje.
Folket strävar efter förbättrade förhållanden och vi måste ta hänsyn till dessa strävanden.
Om vi skall stödja den pågående övergången till demokrati måste vi således vara särskilt noga med att valet kännetecknas av hederlighet och tillförlitlighet och med att genomföra en politik som handlar om dialog och nationell försoning.
Det är bara en stabil, legitim regering som kommer att kunna fullborda de reformer som behövs för att förbättra förhållandena för Kirgizistans medborgare på ett framgångsrikt sätt.
Det som står på spel när det gäller de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är en annan avgörande aspekt av den nuvarande situationen.
Europeiska unionen måste förvissa sig om att demokratiseringsprocessen bygger på en verklig politisk pluralism och också tillåter media och icke-statliga organisationer att verka fritt och självständigt.
De samarbetsprojekt som OSSE har lanserat och de som ingår i Tacisprogrammet måste stödjas och främjas.
Slutligen anser jag att vi måste bredda vårt sätt att betrakta händelserna i Kirgizistan till ett regionalt perspektiv som omfattar hela Centralasien.
Demokratiseringen i Kirgizistan kan således ses som ett hopp, ett exempel som kan följas av de andra länderna i Centralasien där de mänskliga rättigheterna kränks.
Skärpningarna av lagstiftningen till nackdel för icke-statliga organisationer och oppositionsgrupper gör att Europeiska unionen måste vara vaksam och särskilt uppmärksam på den föränderliga politiska situationen i regionen.
