# ID: svediakorp-gov455812
# author: Joaquín Almunia, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 823
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Det är en ära att få delta i detta plenarsammanträde för att med er diskutera situationen i en region av stor strategisk betydelse, nämligen Centralasien och framför allt Republiken Kirgizistan.
Sedan president Akajev störtades till följd av massprotesterna den 24 mars, som orsakats av brotten mot internationella normer och OSSE-normer i samband med parlamentsvalet i februari och mars, har både EU: s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Javier Solana, och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser, Benita Ferrero-Waldner, som tyvärr inte kan delta i denna debatt, uppmanat Republiken Kirgizistan att sträva efter nationell försoning med utgångspunkt i dialog och samförstånd, så att den politiska reformprocessen kan gå framåt.
Republiken Kirgizistan har en unik möjlighet att skapa en verklig mångpartidemokrati i Centralasien och att utrota den korruption som i så hög grad bidragit till den senaste krisen.
Denna möjlighet ligger i händerna på de politiska ledarna i landet, som måste visa sitt fasta engagemang för att nå verkliga framsteg med de politiska reformerna.
Bästa sättet att åstadkomma detta är att vidta åtgärder för att garantera upprättandet av en mångpartidemokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, i enlighet med Kirgizistans internationella åtaganden.
Jag vill understryka att det kommande presidentvalet måste hållas i en anda av politisk liberalisering och förberedas och anordnas på ett fritt, rättvist och öppet sätt.
Enligt de uppgifter vi fått kommer valet att hållas den 10 juli.
Valet kommer att övervakas nära av EU och hela det internationella samfundet.
Republiken Kirgizistans demokratiska meriter kommer att förbättras om interimsregeringen följer rekommendationerna i slutrapporten från delegationen från OSSE: s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, som offentliggjordes i mars i år.
Inom OSSE: s ramar utarbetar EU, med hjälp av en mekanism för akuta ingripanden, en rad åtgärder för att hjälpa till med valet och med reformerna av vallagarna.
EU uppmanar Kirgizistan att skapa ett klimat där landets medier och journalister kan utöva sina rättigheter och friheter till fullo, i enlighet med de internationella åtagandena.
Jag anser att OSSE har möjlighet att ge myndigheterna råd på detta område.
Det är viktigt att på ett effektivare sätt bekämpa korruptionen i alla länder i Centralasien, eftersom den identifierats som en av de viktigaste orsakerna till händelserna i Kirgizistan.
Jag vill nu tala om samarbetet mellan EU och de centralasiatiska länderna.
I slutet av förra året inledde EU ett initiativ för att förbättra den politiska dialogen med regionen.
I detta syfte träffade trojkan av EU: s regionala direktörer sina centralasiatiska motparter i Bisjkek i december förra året.
Denna politiska dialog mellan EU och Centralasien kan otvivelaktigt bidra till att förändra förbindelserna mellan de två regionerna i framtiden, förutsatt att dialogen är konstruktiv.
Kommissionen ser positivt på det intresse som de fem centralasiatiska länderna visat för denna process.
Huruvida dialogen blir framgångsrik är avhängigt av i vilken utsträckning bägge parter deltar.
I detta avseende kommer EU alltid att stödja ekonomisk liberalisering och, givetvis, politisk demokratisering i Centralasien.
Dialogen skulle kunna inriktas på frågor av gemensamt intresse för båda regionerna: kampen mot terrorism, narkotika- och människohandel, penningtvätt och olaglig invandring samt frågor om energi, transport och utökat ekonomiskt samarbete.
Den politiska dialogen mellan EU och Centralasien skulle kunna underlätta den regionala integrationen i området och ge politisk vägledning för samarbetet mellan de två regionerna.
EU undersöker nu vad som bör göras härnäst.
Mötet mellan EU: s trojka och de centralasiatiska utrikesministrarna i Tasjkent i slutet av juni utgör ett lämpligt tillfälle för fortsatta diskussioner om dialogen.
EU uppmanar de fem länderna i Centralasien att gå vidare med den politiska liberaliseringen.
Det enda sättet för ett land att nå välstånd som kommer dess medborgare till godo, att åstadkomma stabilitet och säkerhet och att verkligen främja regional integration är att se till att den ekonomiska utvecklingen går hand i hand med politisk liberalisering, rättsstatliga principer och utveckling av ett aktivt civilsamhälle, där ett av de grundläggande inslagen är tryckfrihet.
Jag är övertygad om att detta är det bästa sättet att stärka förbindelserna mellan Centralasien och EU.
Kommissionen förväntar sig ett bättre samarbete mellan EU och länderna kring Kaspiska havet, vilket man enades om vid ministerkonferensen om energi och transport i Baku i november förra året.
I politiskt hänseende har energi blivit en säkerhetsfråga.
Det ligger i båda regionernas intresse att samarbeta för att åstadkomma en effektivare och mer långtgående integration av våra system och energimarknader.
Intensifieringen av samarbetet mellan EU och Centralasien är beroende av både politiska och ekonomiska aspekter, och EU är i detta avseende fortfarande villigt att hjälpa till i denna betydelsefulla region.
