# ID: svediakorp-gov455809
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 945
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Det gläder mig mycket att jag fått tillfälle att på rådets vägnar tala om dessa viktiga frågor som gäller den betydelsefulla regionen Centralasien.
Det är en region av stor vikt för EU i olika avseenden: geopolitiskt, geostrategiskt och även ekonomiskt.
Trots vissa förbättringar på senare tid är situationen i Kirgizistan fortfarande kritisk.
Den nya politiska dynamiken är uppbyggd kring personliga och regionala allianser, och de politiska partierna har bara en rent formell roll.
Presidentvalet planeras till den 10 juli, och den andra omgången skulle kunna äga rum den 24 juli.
Säkerhetsriskerna och den ovissa ekonomiska situationen kan komma att försvåra presidentvalskampanjen.
Valkampanjen utvecklas i själva verket i allt högre grad till en tävling mellan de två huvudkandidaterna på landets politiska scen, Felix Kulov och Askar Akajev.
Landets stabilitet beror därför i mycket hög grad på ett eventuellt närmande mellan dessa två politiska ledare.
En kompromiss dem emellan skulle kunna innefatta ett åtagande att respektera valresultatet, såsom ju bör ske i en demokrati, under förutsättning att den kandidat som förlorar ges premiärministerposten.
De informella kontakterna mellan de två lägren har hittills emellertid inte gett några påtagliga resultat.
I samband med presidentvalskampanjen bör det internationella samfundet, inklusive OSSE och EU, främst betona vikten av att valet blir fritt och demokratiskt.
Fria och demokratiska val är dock ingen automatisk garanti för att demokratiseringsprocessen skall lyckas helt och hållet.
Många politiska frågor kvarstår på dagordningen, främst konstitutionella reformer, det planerade parlamentsvalet, mediernas oberoende och utvecklingen av ett politiskt system grundat på naturlig framväxt av politiska partier.
Frågan om konstitutionella reformer har redan nämnts i valdebatten.
Parlamentet har inrättat ett konstitutionellt råd, med uppgift att fastställa riktlinjerna för den konstitutionella reform som skall genomföras efter valet.
Olika politiska aktörer har dock helt skilda uppfattningar om detta.
Det ekonomiska klimatet förbättras inte i tillräcklig utsträckning och den allmänna ordningen är fortfarande osäker.
Konfiskeringen av mark i området kring Bisjkek ökar risken för oro.
Etniska frågor är centrala för den politiska debatten.
Generellt sett är de etniska minoriteternas situation fortfarande bekymmersam.
Alla de viktigaste internationella aktörerna, inklusive Ryssland, stöder upprätthållandet av intern säkerhet och stabilitet i Kirgizistan.
Landets nya ledare har lyckats vidmakthålla goda förbindelser med alla grannländer, särskilt Kazakstan och Uzbekistan.
OSSE: s arbete för Kirgizistan kommer snart att slutföras och den kirgiziska regeringen måste godkänna det under de kommande dagarna.
Europeiska kommissionen tillkännagav nyligen sin avsikt att anslå 25 miljoner euro till Kirgizistan 2005.
Som ni vet ger den allmänna situationen i Centralasien fortfarande anledning till oro.
Ett antal faktorer skapar osäkerhet kring länderna i regionen.
För det första är de allvarligaste hoten mot den regionala stabiliteten i Centralasien avsaknaden av ekonomiska reformer, det fortsatt auktoritära styret och korruptionens, den organiserade brottslighetens och narkotikahandelns utbredning.
Vi talade i går om narkotikaproblemen i Afghanistan, och dessa länder ligger längs narkotikans handelsväg.
Befolkningens politiska rättigheter urholkas i de flesta av dessa länder.
Det regionala samarbetet är ännu inte tillräckligt eftersom det saknas tillit och politisk vilja i regionens stater.
Fattigdom och bristande tillväxt i de centralasiatiska länderna har förvärrat de socioekonomiska spänningarna.
Den geopolitiska närheten till Afghanistan har tillsammans med vissa inhemska faktorer gett den islamiska extremismen möjlighet att spridas, och som jag just sade har detta lett till ökad narkotikahandel.
Potentiella konflikter i staternas närområden och mellan dem kan komma att blossa upp till följd av blandningen av etniska minoriteter på deras territorier.
Olika konkreta frågor måste tas upp om situationen i vissa länder i området.
Jag skall sammanfatta dem helt kort.
I Kazakstan uppfyllde inte parlamentsvalet i september 2004 de allmänt accepterade internationella kriterierna.
Oppositionen fick, trots ett ökande stöd hos folket, bara ett mandat.
Den sittande presidenten kommer sannolikt att utlysa presidentval innan hans mandatperiod löper ut i januari 2006.
Regeringens inblandning i lagstiftningsprocessen, oppositionen, medierna, civilsamhället och finanssystemet ger anledning till oro.
Den människorättsliga situationen förvärras.
I Uzbekistan kunde inte den lagliga oppositionen delta i parlamentsvalet den 26 december 2004.
Landets reformprogram har inte gått framåt och fattigdomen har ökat ytterligare.
Det finns en verklig risk för att den islamiska fundamentalismen skall sprida sig alltmer bland befolkningen i detta land.
I Turkmenistan är avsaknaden av yttrandefrihet och demokratisk debatt, omöjligheten att driva opposition mot regeringen och frånvaron av ett program för strukturreformer stora källor till oro.
Situationen i Tadzjikistan, slutligen, präglas av två huvudproblem: det inhemska käbblet mellan olika provinser och den utdragna ekonomiska krisen.
Trots de problem och svårigheter som jag just redogjort för anser EU att förbindelserna med regionen är av avgörande betydelse, och unionen är därför beredd att stödja dessa länders övergång till effektiv marknadsekonomi och fungerande demokrati.
Europeiska kommissionens ställföreträdande generaldirektör för yttre förbindelser besökte nyligen fyra republiker i Centralasien.
Den 12 maj kommer gemensamma kommittén EU – Turkmenistan att sammanträda i Asjchabad.
I anslutning till gemensamma kommitténs möte kommer ett särskilt möte att hållas i syfte att få i gång dialogen om de mänskliga rättigheterna.
En trojka från EU kommer att träffa företrädare för fem länder i regionen i Tasjkent i slutet av månaden.
Samarbetsrådet EU – Kirgizistan kommer att sammanträda i Bryssel i juni, och samarbetsråden EU – Kazakstan och EU – Kirgizistan kommer att sammanträda där i juli.
