# ID: svediakorp-gov455776
# author: Mariann Fischer Boel, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 192
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Tack för era bidrag till denna viktiga debatt.
En av de punkter som togs upp av flera ledamöter rörde frågan om varför de nya medlemsstaterna inte fick en högre kvot redan från början.
Kvoterna för potatisstärkelse för de nya medlemsstaterna förhandlades fram i Köpenhamn 2002 och avtalades av kandidatländerna och EU-25.
De beräknades på exakt samma sätt som kvoter för andra medlemsstater, med ett genomsnitt av produktionen under en treårig referensperiod.
När det gäller det exempel med Polen som nämndes vill jag ge er några siffror.
Den genomsnittliga produktionen i Polen från 1999 till 2001 var 107 317 ton.
Trots detta tilldelades Polen en kvot på 144 985 ton.
Därför verkar det inte helt motiverat att tala om orättvisa kvoter.
Jag erkänner fullt Polens betydelse som potatisproducent, men vill påminna er om att stärkelsekvoterna är baserade på historisk produktion och inte på de olika medlemsstaternas potential.
De andra frågorna rör förlängningen av tidsramen till fyra år och möjligheten till kvotöverföringar till de nya medlemsstaterna.
I mitt inledningsanförande klargjorde jag att jag inte kan godta ändringsförslagen i betänkandet.
