# ID: svediakorp-gov455741
# author: Zita Pleštinská (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Borttagandet av hinder för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstater är ett av gemenskapens mål.
Efter Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000 presenterade kommissionen sin strategi för den inre marknaden för tjänster, vilket huvudsakligen syftade till att göra det fria tillhandahållandet av tjänster inom gemenskapen lika enkelt som det är i de enskilda medlemsstaterna.
Ett av de centrala direktiven som är nära knutet till tjänstedirektivet är direktivet om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer.
Det formulerades genom ett komplicerat interinstitutionellt lagstiftningsförfarande som kommissionen påbörjade så tidigt som i början av 2002.
Det är uppmuntrande att notera att efter ihärdiga ansträngningar från medlemsstaterna som sträcker sig över flera år kommer ett system för ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer slutligen att inrättas genom detta direktiv, vilket kommer att göra det möjligt för medborgare i en medlemsstat att söka arbete i en annan medlemsstat på samma villkor som medborgarna i värdstaten.
I direktivet kommer regler för utförandet av alla yrken att fastställas, med undantag av statliga befattningar i medlemsstaterna och notarius publicus-befattningar, som kommer att vara så omfattande som möjligt och som kommer att underlätta användningen av kvalifikationer över ett mycket större område på EU: s arbetsmarknad.
För närvarande tillämpar EU enhetliga regler för erkännande av akademiska examina endast för åtta yrken, inklusive läkare, sjuksköterskor, jurister och arkitekter.
Civilingenjörsyrket har utelämnats på ett anmärkningsvärt sätt, vilket inte har erkänts med relevant status på EU-nivå.
Detta direktiv bör råda bot på situationen.
Som ett resultat av justeringar som införts av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd har fem referensnivåer inrättats, vilka motsvarar en viss nivå på utbildning och gör det möjligt att jämföra kvalifikationskrav för enskilda medlemsstater; de välkomnas av sådana yrkesföreningar som civilingenjörskammaren och arkitektkammaren.
Förfarandet bör också förenklas av den kommitté som består av företrädare för olika yrken, vilka kommer att behandla erkännandet av yrkeskvalifikationer.
Avslutningsvis vill jag tacka föredraganden Stefano Zappalà för hans engagemang och uthållighet när han skrev detta betänkande och gratulera honom till det enhälliga antagandet av det i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.
