# ID: svediakorp-gov455740
# author: Marcin Libicki (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Mina damer och herrar!
Frågan vi måste ställa oss i dag är en fråga vi faktiskt aldrig borde sluta ställa oss, nämligen huruvida Europeiska unionen är en union av institutioner, stater, regeringar och parlament, eller huruvida den är en union av medborgare, folk och européer.
Varje gång en kvalifikation inte erkänns handlar det om en person som ställs inför problem och som lider av orättvis behandling.
Naturligtvis blir var och en av oss lidande när detta än händer, då den hjälp vi ger branschorganisationerna, skråna, arbetstagarorganisationerna och institutionerna när det gäller att skydda deras själviska intressen gör EU-institutionerna mindre konkurrenskraftiga.
Det är dock de människor vars kvalifikationer inte erkänns som lider mest och som hindras att ta jobb som de är kvalificerade för.
I egenskap av ordförande för utskottet för framställningar är jag väl medveten om vidden av detta problem i Europa.
Vi ser bara toppen av ett isberg, men det är toppen av ett mycket stort isberg.
Ett stort antal människor där ute har behandlats orättvist, inklusive läkare, veterinärer, sjuksköterskor och till och med advokater och slaktare, eftersom dessa yrkens intressen skyddas av yrkesföreningar.
Syftet med kommissionens direktiv var att rätta till dessa förhållanden, och den lyckades faktiskt till stor del göra det.
Jag vill gratulera kommissionsledamot Charlie McCreevy för detta.
Det är dock ett olyckligt faktum att detta direktiv har förstörts av parlamentet.
Även om vi kommer att rösta för det, eftersom det ändå är bättre än ingenting, betraktar vi det som ett misslyckande.
Jag måste tillägga att jag fann Barbara Weilers kommentarer, som sade att det i direktivet inte fastställs några europeiska standarder för erkännande av kvalifikationer som förvärvats i ursprungslandet, ganska oacceptabla.
Jag har absolut ingen aning om hur hon kom fram till sina idéer om vad som är och vad som inte är europeiskt.
Mina damer och herrar!
I Europas intresse och för att garantera att Europa verkligen kan konkurrera med Förenta staterna och Fjärran östern måste vi göra det möjligt för folk och institutioner att vara konkurrenskraftiga.
Detta direktiv behövs verkligen, och det är beklagligt att den version vi står med har så många brister.
Jag vill tacka kommissionsledamot Charlie McCreevy för allt han gjort.
