# ID: svediakorp-gov455640
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den första frågan gäller Libyen, och jag kan kort säga att kommissionens första rapport om Libyen, som jag lade fram för inrikesministrarna just den 14 april, belyste några oroande fakta, precis som Giusto Catania nämnde.
Den rapporten finns tillgänglig – det är verkligen ingen hemlighet – men just på grund av de frågor som väcktes under mötet med inrikesministrarna beslutade vi att sända ut en andra teknisk delegation till Libyen för att besöka de platser där det finns människor som har återvänt till Libyen eller som väntar på att få komma till Europa.
Resultaten av denna resa är ännu inte tillgängliga, delegationen har redan avslutat sitt arbete, och jag skall återkomma till det vid nästa möte med rådet (inrikes frågor) den 2 eller 3 juni – jag kommer inte exakt ihåg när.
Vid detta möte skall jag lägga fram praktiska åtgärder som säkert kommer att grundas på behovet av att på platsen skydda - och därför också i Libyen – de grundläggande rättigheterna för människor, som antingen har invandrat legalt eller illegalt, och som i varje fall har rätt att behandlas med värdighet som mänskliga varelser.
Parlamentet kommer naturligtvis att informeras kontinuerligt.
När det gäller skyddet av personuppgifter är ni, fru Ludford, väl medveten om hur starkt engagerad jag alltid har varit i denna fråga.
Ett sätt att ange den rätta vägen är att säga att tillgång till personuppgifter endast kan medges av särskilda skäl i enlighet med lagen.
Vi får inte tillåta utökade rättigheter på grund av analogi, såsom medges av vissa skäl; vi kan utöka rättigheterna även för andra syften.
Det får inte tillåtas.
Om vi börjar med att gå närmare in på detta och exempelvis säger att endast vissa myndigheter har rätt att få tillgång till människors personuppgifter, och inte andra myndigheter, kan vi börja med att fastställa några riktlinjer.
Jag skall bara ge ett exempel som ni känner till.
Inrikesministrarna har uppmanat mig att ge utredande myndigheter ökade befogenheter att få tillgång till de befintliga databaserna.
Mitt svar är att rättigheterna att få tillgång kan utvidgas om vi samtidigt ökar skyddet av personuppgifterna genom ett förslag inom ramen för tredje pelaren, vilket jag försäkrar er kommer att läggas fram före slutet av detta år.
Enligt min uppfattning är svaret att ” vi måste vara tydliga ”.
Det finns syften som måste tolkas strikt, som advokater säger, på så sätt att tillgång till personuppgifter som medges för ett syfte inte får användas i ett annat syfte.
Det är denna utgångspunkt som jag har börjat att arbeta efter.
Mitt slutliga ämne rör brottsoffer.
Vi bör också lägga fram förslag om att ge finansiellt stöd, inte direkt till enskilda offer, men exempelvis till organisationer och institutioner som har till uppgift att tillhandahålla vård – inklusive psykologisk hjälp – för dem som flyr från våld, människohandel eller människohandlare.
Det finns många typer av hjälp, inbegripet praktiskt stöd till personer som har utsatts för brott.
Vi kan inte behålla individuella finansiella förbindelser, men vi kan utveckla dem genom särskilda institutioner eller organisationer.
Vi skall engagera oss just för att mildra konsekvenserna för dem som har utsatts för de tragiska konsekvenserna av brott.
