# ID: svediakorp-gov455636
# author: Franco Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 702
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Ämnet medborgarskap och grundläggande rättigheter är säkert ett av de områden om angår oss mest i detta sammanhang.
Det europeiska medborgarskapet kommer enligt min mening att vara syntesen av alla våra gemensamma värderingar, de europeiska principerna som vi tror på och som vi har fastställt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Det är just därför som vi i handlingsplanen inte riktar in oss på att öka antalet repressiva åtgärder – dvs. vi vill undvika ett repressivt och bestraffande tillvägagångssätt.
Vi försöker i stället att skapa balans mellan behovet av undersökningar – behovet av att identifiera brottslingar, särskilt terrorister och medlemmar i organiserade kriminella grupper – och skyddet av de individuella fri- och rättigheterna.
Det innebär exempelvis att de rättsliga och processuella rättigheterna stärks, och ett första förslag behandlas redan av parlamentet.
Det är inte tillräckligt, eftersom det endast är ett förslag till diskussion, men fler förslag kommer för att förstärka skyddet av människors privilegier, fri- och rättigheter.
Bland dessa frågor utmärker sig naturligtvis frågan om skydd av personuppgifter, och vi skall uppmärksamma detta ämne särskilt.
Jag hade nyligen ett möte i denna fråga med Europeiska datatillsynsmannen.
Jag försäkrade honom att jag avsåg att samråda med honom innan förslag lades fram, just för att se till att de olika synpunkterna rörande skydd av personuppgifter, inbegripet synpunkterna från den så kallade artikel 29-kommittén, kunde beaktas.
Ett sådant samarbete går längre än de rent formella aspekterna, dvs. när den rättsliga grunden inte bara uttryckligen innebär att han skall delta i förfarandet, utan även utvidgas till fall där vi i förväg vill försäkra oss om att bestämmelserna om skydd av personuppgifter beaktas.
Jag har förnyat ett erbjudande om informellt samarbete med kommissionen.
Detta gäller många områden.
Det gäller ärendet om avtalet med Förenta staterna under förra sammanträdesperioden – vi väntar förresten, som jag tidigare nämnde, på ett beslut från domstolen innan vi gör vår bedömning.
Det gäller säkert frågan om de till fullo överensstämmer med de befintliga avtalen med Europeiska unionen – jag hänvisar till den särskilda händelse som nämndes i dag rörande en KLM-flygning som inte hade tillstånd att korsa det amerikanska luftrummet.
Om ett ögonblick skall jag svara på frågan om just denna händelse.
Det sista ämne som tas upp är invandring.
Frågan rörande invandring måste absolut tas upp i sin helhet: illegal invandring å ena sidan, och den europeiska integrationen och politiken rörande legal invandring å andra sidan.
Ledamoten som talade om detta ämne nämnde nationella befogenheter.
Vi vet alla att de nationella befogenheterna endast omfattar det antal människor som kan tillåtas komma in i en viss medlemsstat, men det finns en vilja bland medlemsstaterna att komma överens om vissa gemensamma regler, och det är det som är syftet med den grönbok som utkom i januari.
Åtgärder från Europeiska unionens sida – i stället för från enskilda länder – behövs därför även för legal invandring, och inte endast för illegal invandring.
Antalet invandrare som tillåts komma in är fortfarande varje medlemsstats beslut, och som ni alla vet bekräftas denna princip i konstitutionsfördraget.
Slutligen har vi fått viss information i det särskilda ärendet rörande KLM-flygningen, och det kommer att bli föremål för ett skriftligt svar som snart kommer att lämnas från kommissionen, närmare bestämt från Benita Ferrero-Waldners avdelning.
Jag kan dock, såsom begärts, avslöja huvudpunkterna i den information som vi fått.
Enligt dessa upplysningar hade passageraruppgifterna för denna flygning inte översänts på grundval av PNR-avtalet – utifrån vilket kommissionen kunde ha ingripit – utan på grundval av ett bilateralt avtal mellan Mexiko och Förenta staterna, vilket är känt som APIS-avtalet.
Kommissionen kan därför inte i ett sådant fall blanda sig i ett avtal mellan Förenta staterna och Mexiko, just av det skälet att PNR-avtalet inte åberopades.
Med utgångspunkt från det avtalet hade vi naturligtvis kunnat ingripa.
Detta är den inledande information jag fått, men det skriftliga svaret kommer naturligtvis att innehålla närmare upplysningar.
