# ID: svediakorp-gov455596
# author: Nicolas Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 804
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Jag tycker att jag borde börja med att tacka Karl-Heinz Florenz för frågan och för hans tal där han tydligt betonar problemet med klimatförändringar och även ger förslag på några lösningar på problemet, som åtminstone i slutändan kommer att utgöra ett hot mot mänskligheten.
Jag anser att Europa har blivit en riktig föregångare på området.
Vi har lyckats visa vägen genom att tillämpa Kyotoprotokollet.
Men vi vet också att det inte räcker med detta utan att vi måste fortsätta att utveckla den politik som vi har genomfört med Kyotoprotokollet som grund.
Och samtidigt som vi måste samarbeta med våra partner för att hitta lösningar på det internationella planet måste vi också, precis som ni sa, hitta lösningar här hemma.
Precis som det framgick av Europeiska rådets möte i mars anser jag verkligen att klimatförändringarna är en stor utmaning för Europa, liksom för alla industriländer och länder som håller på att bli industrialiserade.
Men de innebär också nya möjligheter och framtidsutsikter för våra industrier.
Att EU: s ekonomi är konkurrenskraftig innebär verkligen inte att industrin inte måste anta utmaningen.
Det är helt klart att Europa också är kapabelt att utnyttja sin roll som motor för att bli en industrimakt inom utvecklingsteknik, särskilt när det gäller alternativa energikällor.
När det gäller energibesparing kan Europa befästa sin ledande ställning och dra fler ekonomiska fördelar av att samarbeta med andra partner, i synnerhet länder som Kina, som av flera olika anledningar, särskilt klimatrelaterade sådana, börjar fästa större vikt vid dessa problem.
Därför anser jag att konkurrenskraft är fullt förenligt med miljöskydd och med en lösning på klimatproblemet.
Rådet håller också med om några av de analyser som parlamentet gör i sin resolution om frågan, och här är seminariet för regeringsexperter en viktig händelse.
Det är nämligen på sätt och vis ett nytt steg i utvecklingen mot en framtida klimatpolitik för åren efter 2012.
Vid seminariet kommer parterna att diskutera den nuvarande politiken och de nuvarande initiativen samt de justeringar som måste göras framöver för att minska klimatförändringsproblemet.
Därför är Europeiska unionens bidrag till seminariet en viktig del i unionens strategi som syftar till att få fram formella förhandlingar för att utarbeta en politik efter Kyoto.
Europeiska rådet som sammanträdde den 22 – 23 mars, och som jag redan har talat om i samband med återupplivandet av Lissabonstrategin, har redan antagit några huvuddelar som kommer att bli viktiga för utformningen av den framtida klimatpolitiken.
Rådet bekräftade att om det viktigaste målet med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar skall kunna uppfyllas får inte jordens medeltemperatur öka med mer än två grader per år.
Rådet välkomnade också kommissionens meddelande med titeln ” Seger i kampen mot den globala klimatförändringen ” och betonade i samband med detta starkt behovet av att blåsa nytt liv i internationella förhandlingar genom att undersöka alternativ till en politik efter 2012 och se till att alla länder samarbetar så mycket som möjligt.
Det betonade dessutom att det måste utvecklas en EU-strategi på medellång och lång sikt som är förenlig med tvågradersmålet, och i det avseendet anser jag att rådet ger svar på alla de frågor ni har tagit upp och att det tar sig an de lösningar som ni har föreslagit för de olika sektorer som ni hänvisar till.
Vid trojkans besök i Förenta staterna den 18 – 19 april 2005, som jag tror att kommissionsledamoten kommer att tala om, nåddes en överenskommelse om att undersöka sätt att återuppliva verksamheten inom ramen för högnivågruppen EU-USA i syfte att utvärdera politiska åtgärder mot klimatförändringar.
Jag kan berätta för er att Förenta staternas president försäkrade Europeiska rådets ordförande om att Förenta staterna skulle anta en öppnare och mer lyhörd strategi för problemen.
Vi kommer att knyta kontakter med andra centrala parter i klimatförändringsprocessen – jag kan särskilt nämna Kina och Indien – under de kommande månaderna.
Frågan om klimatförändringar förekommer också ofta på G8-gruppens dagordning, och jag vet att det kommande brittiska ordförandeskapet ser detta som en av sina prioriteringar.
Europaparlamentet har verkligen en viktig funktion att fylla i vårt gemensamma arbete med att nå en överenskommelse om en framtida klimatpolitik.
Rådet är väldigt intresserat av parlamentets ståndpunkt när det gäller ramarna efter 2012.
Det hoppas också att parlamentet kommer att fortsätta att delta i internationella möten.
Rådet uppmanar också parlamentet att hjälpa det med att öka medvetandet hos allmänheten i EU och hos de nationella parlamenten i EU och resten av världen.
Det är faktiskt inte ovanligt att man träffar ledamöter i andra parlamentariska forum som oroar sig för det här problemet, ett problem som vi alla borde oroa oss för.
