# ID: svediakorp-gov455505
# author: Alejandro Cercas (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 884
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Tack så mycket, herr kommissionsledamot, för era vänliga ord, inte bara om mitt betänkande utan också om det gemensamma arbete som utförts av alla ledamöter i parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor.
Mina damer och herrar!
Av en tillfällighet sammanfaller vår debatt om direktivet om arbetstiden med Europadagen den 9 maj.
Vår talman Josep Borrells ord i går här i kammaren om å ena sidan vår skyldighet att minnas och å andra sidan vår skyldighet att bygga ett Europa där skepticismen gentemot euron och de negativa inställningarna till EU har besegrats ringer fortfarande i öronen på mig.
Vår debatt i dag och morgondagens omröstning har mycket med vårt ansvar att göra.
De hänger nära samman eftersom miljoner européer väntar på resultatet av vissa debatter som de har ställt stora förhoppningar på, eftersom detta direktiv är en kärnpunkt i det sociala EU och kommer att bli en tydlig signal för vår vilja och vår övertygelse om att EU: s sociala modell har en framtid.
I annat fall blir vi utelämnade åt en framtid som inte dikteras från andra sidan Atlanten, utan från Stilla havet.
Våra debatter sammanfaller också med ett viktigt ögonblick i EU: s integration och olika europeiska parlaments och folks ratificering av konstitutionsfördraget.
Och det är alltid samma fråga som utgör kärnpunkten i medborgarnas oro när de nu står inför frågan om de skall eller inte skall välja konstitutionsvägen: vad gör EU för att förbättra våra levnadsvillkor?
Vi vet alla att detta är nyckelfrågan, och om vår agenda stämmer överens med medborgarnas önskemål kommer att bero just på om vi återigen bekräftar EU: s sociala modell.
Och nyckelfrågan, som kommissionsledamoten sade, är undantagsbestämmelsen.
Parlamentet vill upphäva denna klausul.
EU: s sociallagstiftning måste gälla alla länder utan undantag.
Herr kommissionsledamot!
Det räcker inte att eliminera det missbruk och de bedrägerier som begåtts i det förgångna under den tidigare lagstiftningen.
Vi måste få ett slut på dess rättsliga grund i alla medlemsstater, som parlamentet säger, efter 36 månader eller vad som nu beslutas i en kommande förhandling med rådet.
Varför?
Därför att undantagsbestämmelsen på ett flagrant sätt strider mot direktivets mål, arbetstagarnas hälsa och säkerhet och fördragets grundläggande principer.
Eftersom det strider mot det som vi har lärt oss av 10 års erfarenheter, då hälsa, säkerhet och kombination av familje- och yrkesliv för miljontals europeiska män och kvinnor har fått allvarliga men under den tid klausulen har tillämpats.
Eftersom det strider mot stadgan om de grundläggande rättigheterna och vårt konstitutionsfördrag, där det i artikel 91 föreskrivs att arbetstagarna har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden och en begränsning av den maximala arbetstiden.
Därför, herr kommissionsledamot, att europeiska arbetstagare, deras organisationer, kvinnoorganisationerna och även, i stillhet, många arbetsgivare, som vill ha en typisk europeisk modell för förhållandena på arbetsmarknaden, ber oss om det.
Men hur står det till med flexibiliteten?
Parlamentet känner till att vi också behöver behandla frågan om flexibilitet, därför att vi i EU inte bara behöver mer högkvalificerat arbete, utan också mer arbete.
Vi är därför ense, och vi kommer att tillåta flexibilitet, och vi kommer att rösta för en beräkning på årsbasis, såvida inte omröstningen ger vid handen att undantagsbestämmelsen skall stoppas.
Vi anser att undantagsbestämmelsen skulle vara i sin ordning i ett EU utan regler, men vi förespråkar ändå att EU: s bestämmelser skall göras flexibla.
En större flexibilitet är inte oförenlig med en högre nivå av social trygghet för arbetstagarna, såvida vi garanterar att det finns en miniminivå för bestämmelser och garantier, som fastslogs i Wim Koks rapport.
Herr kommissionsledamot!
Vi vill också reagera på de principer som skall beaktas när man definierar jourtid.
Vi vill att gemenskapens regelverk skall respekteras, och vi vill att EG-domstolens beslut skall respekteras.
Jourtid är arbetstid, eftersom arbetstagarna inte kan använda sin tid fritt, och de måste vistas på platser som bestämts av arbetsgivaren.
Vi är också öppna för de behov som finns i EU: s hälsovårdssystem, där man står inför allvarliga problem när det gäller att rekrytera utbildad personal för att täcka denna jourtid.
Vi har därför eftersträvat en lösning som är en syntes mellan flexibilitet och säkerhet.
Herr kommissionsledamot!
Ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor anser att dessa två är förenliga.
De som inte anser att de är förenliga är personer som söker bevara undantagsbestämmelsen, eller de som vill definiera jourtid som fritid.
Vi kan göra en insats; det har vi visat.
Det finns ett samförstånd inom parlamentet.
Jag vill vädja till kommissionen och rådet att inte rubba den entusiasm som denna överenskommelse har skapat, därför att det är den gamla överenskommelse som ledde till EU: s sociala modell.
Vi hoppas därför innerligt att vi kan räkna på er hjälp och på en dialog med er, och att vi kan arbeta konstruktivt tillsammans under de kommande månaderna.
