# ID: svediakorp-gov455478
# author: Jacques Barrot, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,482
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter, herr ordförande i utskottet för transport och turism!
Jag vill tacka Europaparlamentet för att man tar upp den här frågan i dag, för det gör det möjligt för mig att än gång fästa er uppmärksamhet, herr minister, på det faktum att de transeuropeiska transportnäten är nyckeln till Lissabonstrategin och till tillväxt i Europa.
Territoriell sammanhållning är som ni själv sade, herr Schmit, absolut nödvändigt för det utvidgade Europa.
Ni hänvisade även till Lissabonstrategins mål konkurrenskraft.
Jag tillhör de som anser att rörlighet numera är en integrerad del av konkurrenskraften.
Innan jag besvarar de frågor som Paolo Costa, ordförande för utskottet för transport och turism, tog upp vill jag nämna några siffror som visar hur viktiga de här näten är.
Den tid som går förlorad till följd av trafikstockningar i Europa har uppskattats till 1 procent av bruttonationalprodukten eller mer än 100 miljarder euro, det vill säga nästan lika mycket som Europeiska unionens budget.
Den konsekvensanalys som kommissionen lät göra 2003 kom fram till att genomförandet av de stora projekten inom det transeuropeiska transportnätet kunde skapa extra ekonomisk tillväxt på omkring 0,25 procent av BNP, det vill säga en miljon fasta högt kvalificerade arbetstillfällen.
Paolo Costa nämnde förseningar i genomförandet av Essenprojekten.
Den viktigaste anledningen till dessa förseningar är att gemenskapens bistånd har varit otillräckligt.
Det biståndet har i själva verket inte alltid varit tillräckligt för att övertyga investerare om att de bör mobilisera och samordna sina ansträngningar, i synnerhet när det gäller gränsöverskridande förbindelser.
Det råder inte någon tvekan om att dessa projekt inte kommer att genomföras utan en ekonomisk ansträngning från EU: s sida, som kommer att ske i form av denna förnuftiga och mycket genomtänkta ökning för transeuropeiska nät i gemenskapens budget.
Med er tillåtelse skulle jag kortfattat vilja diskutera tre frågor.
Den första gäller den beräkning för samtliga 30 prioriterade projekt till 225 miljarder euro för perioden från 2003 till 2020 som gruppen under ledning av Karel van Miert kom fram till.
Efter en undersökning av medlemsstaterna har kommissionen kommit fram till den finansiering som behövs för varje projekt fram till 2020.
Om man adderar de här kraven får man en investeringsprofil som visar att finansieringsbehovet för perioden 2007 – 2013 kommer att kulminera halvvägs genom budgetplanens nästa period.
Denna profil talar för att investeringsbehoven kommer att vara omkring 140 miljarder euro för perioden 2007 – 2013 och att det kommer att ske en avsevärd ökning mellan 2007, med 17 miljarder euro, och 2010, med 25 miljarder euro, i synnerhet när stora projekt, som förbindelserna över Alperna vid Brenner och Mont Cenis, vilka kommer att dra åt sig mycket stora penningbelopp, kommer i gång.
Den budget på 20 000 300 000 EUR som kommissionen föreslår är ett minimum.
I själva verket förhåller det sig som så att om jag begränsar mig till de avsnitt av prioriterade projekt som kan påbörjas i dag så kan jag berätta för kammaren, herr talman, att hela den genomsnittliga årliga budget som kommissionen föreslår för 2007 – 2013 redan skulle vara tagen i anspråk.
De ansökningar om finansiering som kommissionen fick ta emot från medlemsstaterna under 2003 och 2004 räcker för att använda tre eller fyra gånger den nuvarande budgeten.
Jag säger detta till det luxemburgska ordförandeskapet därför att vi verkligen måste hålla de här siffrorna tydligt i huvudet för att förstå att detta är pengar som kommer att användas omedelbart, under de bästa omständigheter.
Utöver dessa prioriterade projekt kommer vi att vara tvungna att medfinansiera resten av nätverket, särskilt sådana teknikprojekt som det europeiska tågledningssystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System) eller projektet Sesame för modernisering av lufttrafikkontrollen som en del av initiativet för ett gemensamt luftrum.
Allt detta visar mycket tydligt, ärade ledamöter, hur viktigt det är att bibehålla åtminstone den föreslagna budgeten på 20 000 300 000 EUR.
Det är medel som verkligen kan användas så snart Europeiska unionen får tillgång till dem.
Det är mitt första svar.
Jag skall nu besvara den andra frågan.
Fördelningen av budgetmedlen kommer, för det första, att bygga på ett vägledande flerårigt program för 2007 – 2013, som kommer att ange de belopp som anslås för varje projekt i varje period.
Dessa anslag kommer självfallet att bero på de verkliga framsteg som görs med projekten.
Detta program bör fastställas under 2006.
För det andra kommer en del av budgeten att fördelas på grundval av årliga förslagsomgångar för förslag.
Projekt kommer att väljas ut på grundval av hur väl förberedda de är, att de har en solid finansieringsstruktur och vilka konsekvenser de har för miljön.
Kommissionen kommer att vara särskilt angelägen om att få fasta åtaganden från medlemsstaterna för att garantera att de prioriterade projekten genomförs som planerat.
Det är mitt svar på den andra frågan.
Om jag går över till den tredje fråga som Paolo Costa med rätta betonade så vill jag bekräfta att de 48 gränsöverskridande avsnitten i de 30 prioriterade projekten som ni hänvisar till är och kommer att fortsätta att vara prioriterade när det gäller tilldelning av anslag, förutsatt att dessa gränsöverskridande avsnitt uppfyller de krav på förberedelser och mognad som jag just nämnde.
Jag ber er lägga märke till att detta inte är en generell tariff för gränsöverskridande avsnitt som eventuellt skall omfattas av programmet, men vissa gränsöverskridande avsnitt skulle kunna få stöd på ända upp till 50 procent om kommissionens förslag accepteras.
För att kunna omfattas av sådana bidrag måste projekten uppfylla följande kriterier: för det första kommer det att krävas åtgärder, anläggningsarbeten, på båda sidor av gränsen mellan två medlemsstater.
För det andra måste det vara ett projekt som i tekniskt och ekonomiskt hänseende är odelbart.
Slutligen måste de berörda medlemsstaterna engagera sig tillsammans för projektet och inrätta en gemensam struktur.
Jag anser själv att gränsöverskridande avsnitt bör prioriteras på detta sätt.
Jag kan försäkra Paolo Costa om att vi har en förteckning över dessa projekt, dessa 48 avsnitt.
Jag närmar mig slutet, herr talman, ärade ledamöter.
Jag vet att ni redan är övertygade om att Europeiska unionen behöver ett ändamålsenligt och effektivt transeuropeiskt transportnät.
Godkände ni inte de 30 prioriterade projekten här i denna kammare i april 2004?
Det är tydligt, herr minister, att den framtida budgetplanen för 2007 – 2013 måste göra det möjligt att förverkliga de perspektiv som parlamentet har gett en så klok beskrivning.
Jag vill vara tydlig i den här frågan.
Antingen kommer denna kammare och ministerrådet att bevilja de nödvändiga anslagen för de 30 prioriterade projekten, och i så fall är jag övertygad om att vi kommer att kunna genomföra dem – och jag kommer att göra mitt allra bästa för att se till att det blir så.
Eller – och jag tror inte att detta kommer att inträffa – kommer ert beslut att förbli en död bokstav, och i så fall kommer det bara att vara möjligt att medfinansiera en relativt blygsam del av dessa projekt.
I en annan fråga inser jag, herr talman, att jag måste ta detta tillfälle i akt för att tacka det luxemburgska ordförandeskapet för att vi har tagit det första steget för att införa Eurovinjetten.
Jag vill framhålla det luxemburgska ordförandeskapets insatser för att åstadkomma detta.
Jag vill även framhålla att vi, tillsammans med Joaquín Almunia, min kollega i kommissionen, har skapat denna garanti, vilken, som ni sade just nu, kommer att göra det möjligt att använda offentlig-privata partnerskap i bara några få fall.
Om jag skall vara ärlig måste jag dock säga att utan dessa 20 000 300 000 EUR kommer det att vara oerhört svårt för oss att klara av denna utmaning.
Jag vill därför passa på att än en gång tacka parlamentet för att man tagit upp denna viktiga fråga i dag.
Även om det skulle föregripa de viktiga debatterna om budgetplanen kan det ibland vara bra, ärade ledamöter, att påminnas om att det finns ett antal oavvisliga krav som vi inte kan undgå.
När man verkligen tror på framgång för Europa, framgång för denna territoriella sammanhållning som vi alla önskar och framgång för ett mera konkurrenskraftigt Europa, så tror jag ärligt talat att vi måste ge våra transeuropeiska nät den nödvändiga prioritering som parlamentet har beskrivit på ett så klokt sätt och som jag uppriktigt tror är oumbärlig om Europa skall vara framgångsrikt under de kommande åren.
