# ID: svediakorp-gov455457
# author: Eoin Ryan (UEN ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först vill jag gratulera och lovorda Gyula Hegyi för hans arbete om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher.
Mitt yttrande om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher gav mig möjlighet att granska hur den europeiska filmindustrin fungerar, en industri som producerar filmer som täcker 25 procent av den europeiska marknaden.
Tyvärr är uppskattningsvis 65 procent av de producerade filmerna kommersiella produktioner som görs utanför Europeiska unionen, till största delen i Förenta staterna.
Uppenbarligen har den europeiska filmindustrin inte någon konkurrensfördel i detta fall.
Uppriktigt sagt duger inte detta.
Även om jag inte har några problem med den amerikanska kulturen eller den amerikanska filmindustrin anser jag att det är viktigt att vi skyddar den europeiska kulturen och förbättrar den europeiska filmindustrin så mycket vi kan.
Om man ser på framgångarna för filmindustrin i Indien är Bollywood ett exempel på var man kan lyckas och har lyckats.
Ett sätt att ta itu med problemet är att ge statliga bidrag.
Det gläder mig att kommissionen i sitt meddelande om biofilm framhåller vikten av statsbidrag till filmindustrin som en metod för att främja kulturen.
Att giltighetstiden för detta särskilda statliga stöd har förlängts till juni 2007 vittnar också om att stödet ger filmindustrin en hög grad av stabilitet och välbehövlig rättssäkerhet.
För slutanvändarna innebär detta en garanti för att sådana viktiga stödorgan som Irish Film Board kan fortsätta sin verksamhet.
Jag har föreslagit kommissionen att överväga större statliga bidrag på områdena kultur och svåra filmer.
Varje minskning av det statliga stödet till filmindustrin skulle vara obefogat och inte heller önskvärt.
Statligt stöd som en metod för att främja kulturen är viktigt eftersom det medför att nationella filmer spelas in inom landet och inte utomlands.
Detta gör det lättare att behålla det yrkeskunnande och den sakkunskap med speciell inriktning på det egna landet som krävs för att skapa audiovisuella verk.
Jag anser att allt filmskapande bör uppfattas som kulturell verksamhet och att det därigenom inte bör ses som ett hinder för den inre marknaden.
Det gläder mig verkligen att kommissionen har antytt att den är villig att överväga högre bidragsnivåer vid nästa översyn av meddelandet om biofilm.
Jag hoppas att denna antydan snart kommer att resultera i handling.
