# ID: svediakorp-gov455452
# author: Rebecca Harms, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 390
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag måste på min grupps vägnar tala om att vi håller med de föregående talarna om att Århuskonventionen är ett stort miljöpolitiskt steg i rätt riktning.
De tydliga reglerna om allmänhetens rätt till deltagande som föreskrivs i konventionen skapar en situation där allmänheten, icke-statliga organisationer och även myndigheterna kan göra ett bättre jobb för att skydda miljön.
Jag skulle kunna tillägga att jag inte ett ögonblick tror att vi i Europa skulle skapa olösliga problem för oss själva om vi skulle kombinera dessa rättigheter med tillgång till rättssystemet.
I diskussioner med allmänheten märker jag ofta att de är mer avancerade än politiker tror och jag oroar mig inte särskilt mycket för deras förmåga till resonemang i dessa frågor.
Jag oroar mig dock över hur man i Almaty, som vi för närvarande förbereder oss inför, kommer att behandla det ämne som bekymrar många européer som ser hur det kan komma att skapa problem i framtiden.
Det är det ämne som Karl-Heinz Florenz, ordförande i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, nyss tog upp: kommer genetiskt modifierade organismer att omfattas av Århuskonventionen i framtiden eller inte?
Den moldaviska regeringen yrkar uttryckligen på att de skall göra det och skulle vilja ha det tydligt fastlagt i en bilaga till konventionen.
Hur kommer det sig att det är ett östeuropeiskt land, en östeuropeisk regering, som driver på i den här frågan?
Jag tror att skälet till detta är mycket enkelt: den amerikanska jordbruksindustrin – och även dess europeiska motsvarighet – försöker nu hitta markområden i Östeuropa för att utföra försök – utan överinseende om det överhuvudtaget går – med utsläpp av genetiskt modifierade organismer.
Om vi vill att Århuskonventionen skall vara trovärdig och tas på allvar så tror jag att den även måste omfatta GMO.
Detta kommer verkligen att bli en central fråga i Almaty.
Dessutom tror jag att – som andra redan sagt – rätten till deltagande i andra områden behöver bli tydligt reglerad.
Jag skulle också bli glad om ni, kommissionsledamot Dimas, återigen kunde redogöra för kommissionens tankar kring den tredje delen av den här konventionen – tillgång till rättslig prövning – och för vad ni tänker säga om detta i Almaty.
