# ID: svediakorp-gov455429
# author: Christa Klaß, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 364
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Genom badvattendirektivet från 1976 fastställdes för första gången enhetliga minimistandarder för badvatten i Europeiska gemenskapen.
I direktivet från 1976 angavs 19 fysiska, kemiska och mikrobiologiska parametrar för bedömning av vattenkvaliteten.
Den aktuella gemensamma ståndpunkten från rådet innebär att testkriterierna minskas till enbart två mikrobiologiska patogena organismer, i kombination med en bedömning av vattnets utseende och mätning av pH-värdet i sötvatten.
Kommissionens förslag till nytt badvattendirektiv ingår i EU: s övergripande vattenpolitik och bygger på nyare vetenskapliga upptäckter, särskilt WHO: s studier.
De värden som 1976 beskrevs som ” tillfredsställande ” utsatte fortfarande badare för 7 – 9 procents risk.
WHO föreskriver nu värden som tillåter högst 5 procents risk för sjukdomsfall bland badare.
I sin gemensamma ståndpunkt har rådet infört en ny parameter för ” tillfredsställande ”, men den utgör inte en förbättring i förhållande till standarden från 1976.
Här går åsikterna isär.
Ni sade, herr kommissionsledamot, att huvudargumentet är att kostnaderna skulle bli för stora.
Men många av de påstådda merkostnaderna beror på att man måste följa ramvattendirektivet, nitratdirektivet och direktivet om rening av spillvatten från tätorter.
De ytterst små kostnader som faktiskt uppstår på grund av att man måste rätta sig efter högre vattenkvalitetsstandarder uppvägs nu av minskade sociala kostnader, helt enkelt för att färre människor blir sjuka.
Jag skulle personligen vilja förorda att man omedelbart inför de högre kvalitetsstandarder som föreslagits av WHO och kommissionen.
Förebyggande hälsovård är inte något som kan skjutas på framtiden, men Richard Seeber har anslutit sig till Ria Oomen-Ruijten, Cristina Gutiérrez-Cortines och María del Pilar Ayuso González och lagt fram ett kompromissändringsförslag på gruppens vägnar.
Förslaget innebär en övergångsperiod på åtta år, vilket är tillräckligt för att få igenom kvalitetsstandarderna.
Vissa länder menar att de nya kvalitetsstandarderna lägger en särskilt stor börda på dem, och detta ändringsförslag syftar till att ge dem mer tid att förbereda sig för de striktare nivåerna och lösa deras eventuella problem.
Jag ber parlamentet att stödja detta kompromissändringsförslag.
