# ID: svediakorp-gov455422
# author: Simon Coveney (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även jag vill välkomna och hylla familjemedlemmarna McCartney, som fortsätter sin kampanj för rättvisa både i Irland och utanför landets gränser.
Den 30 januari mördades deras bror Robert av medlemmar ur Irländska republikanska armén i Belfast.
Detta är tyvärr inte det enda brutala mord som har skett på vår ö under de senaste 30 åren, men mordet har fått många människor över hela världen att reagera och inse vad det är för verksamhet som pågår i Irland sju år efter det historiska långfredagsavtalet.
Omständigheterna får en att nyktra till.
Ett grymt mord beordrades utanför en pub i Belfast för mindre än fyra månader sedan.
Det utfördes av psykopater och bevittnades av 70 – 80 personer.
En klinisk ” uppstädning ” – som tog en hel del tid, kan jag tillägga – beordrades därefter av lokala IRA-ledare.
Sedan dess har det pågått en skrämselkampanj inom samhället som har lett till tystnad.
Människor lever i rädsla för repressalier om de talar ut.
I parlamentet sitter företrädare för det politiska partiet Sinn Féin, som enligt egen utsaga har ett särskilt förhållande till IRA, och vi hänvisar därför till dem.
Både den irländska och den brittiska regeringen beskriver dem som två sidor av samma mynt.
Sinn Féin har inte gjort och gör inte tillräckligt för att bringa rättvisa i denna rysliga historia.
Det är också ett faktum att Sinn Féins inflytande över samhället i Nordirland skulle kunna åstadkomma rättvisa i det här fallet.
Men vad vi hör är stödjande ord i stället för konkreta insatser.
Robert McCartneys systrar fortsätter sin strävan efter rättvisa, och vi måste stödja dem här i parlamentet på det sätt vi kan.
Vi måste få ett slut på straffriheten där den förekommer.
Utanför Europeiska unionen, då vi har inflytande.
Men, vad som är viktigare, även inom Europeiska unionen, i det här fallet i ett samhälle i Nordirland.
Parlamentet kan hjälpa till genom att ta upp frågan och också eventuellt genom att stå för finansieringen, såsom angavs i resolutionsförslaget.
Jag stöder båda dessa idéer.
Vi uppmanar rådet och kommissionen att ge ekonomiskt stöd om ett civilmål inleds.
Vi hoppas att så inte blir fallet, utan att polisen i Nordirland lyckas väcka åtal i domstol, i samarbete med dem som har inflytande över det nordirländska samhället.
För två veckor sedan antog vi i parlamentet en resolution om mänskliga rättigheter.
Det centrala i denna resolution var behovet att få ett slut på straffrihetens gissel i vissa delar av världen.
Vi måste tjäna som exempel och göra samma sak i Belfast.
