# ID: svediakorp-gov455373
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-05-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,140
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag förklarar Europaparlamentets session återupptagen efter avbrottet torsdagen den 28 april 2005.
– Mina damer och herrar!
Jag vill göra ett uttalande för att hedra minnet av andra världskrigets slut i Europa.
Som ni vet, som alla vet, är det idag 60 år sedan vi kunde börja uppskatta vidden av de hemskheter som Europa genomlevde under den perioden.
Siffrorna är fruktansvärda: 60 miljoner döda, det systematiska utrotandet av folk och minoriteter, städer och regioner förvandlade till aska och spillror, förstörda ekonomier och 30 miljoner fördrivna människor ur alla de krigande ländernas civilbefolkning.
Och oavsett vilka som började kriget och deras ansvar så är mänskligt lidande mänskligt lidande.
I Stilla havet fortsatte som ni vet kriget fram till den 14 augusti och det slutade med de fruktansvärda bilderna av kärnvapenförintelsen.
Då var Europa en ödelagd, hungrig och hotad världsdel.
När freden, eller i varje fall krigsslutet, kom den där 8 maj, då utropade vissa politiska ledare att frihetens flagg vajade över hela Europa, men idag måste vi erkänna att krigsslutet då endast förde med sig fred och frihet till halva världsdelen.
Den andra halvan blev offer för den nya världsordning som skapades i Jalta.
Faktum är att fred och frihet inte nådde alla.
Den där 8 maj utformades en ny europeisk geografi.
Man hade övervunnit totalitarismen, åtminstone i vissa av dess former, men en av ett annorlunda slag, även om den var lika hårdhänt och mer varaktig, tog halva Europa som gisslan.
En bipolär världsordning var född, en lång ideologisk konflikt tog sin början och kärnvapenskräcken terroriserade världen.
Vår världsdel tudelades och i dag, 60 år senare, kan vi här i Europaparlamentet äntligen fira ett återförenat Europa, inte ett utvidgat utan ett återförenat Europa.
Den 1 maj var den första årsdagen för vår återförening med de länder som togs som gisslan efter Jalta.
Snart kommer vi att bli fler och återföreningen kommer att bli mer fullständig.
Och detta ger ökad mening till denna 9 maj, Europadagen, den dag då grunden lades för 55 år sedan för att svara mot krigets ödeläggelse, för att se till att det aldrig skulle kunna hända igen, och det svaret är nu fullbordat i och med de nya medlemsländernas ankomst.
Mina damer och herrar!
Jag skulle vilja att i dag, en dag då vi hedrar minnet av tre händelser som skiljer sig åt men som är besläktade, blev en dag för eftertanke.
Det har gått 55 år sedan det europeiska äventyret tog sin början, 60 år sedan kriget tog slut och ett år sedan återföreningen.
Detta ger oss ett storartat tillfälle att tillsammans erinra oss vår plikt att minnas och framför allt, att föra vidare denna kunskap till de yngre generationer som aldrig upplevt krig och som ser freden som något naturligt.
Så har dock inte varit fallet.
Gatorna i våra städer är fulla med namn på personer och omständigheter, händelser som har utformat vår historia och som är en del av vårt kollektiva minne: Westerplatte i Gdansk, Place Montgomery i Bryssel, tunnelbanestationen Stalingrad i Paris, Boulevard Dresden som ligger bara ett fåtal meter härifrån, och båda sidors militärkyrkogårdar utspridda här och där över hela Europa.
Allt detta är vårt gemensamma minne, minnet av en världsdel som i dag har övervunnit vad som då var individens underkastelse inför staten och åsidosättande av lag och mänsklig värdighet.
Vårt system idag grundar sig på maktdelning, folksuveränitet och respekt för mänskliga rättigheter.
Och det är det budskap som vi måste föra ut till hela Europa och hela världen när vi uppmärksammar 60-årsdagen för krigsslutet och början på EU-äventyret.
Vi måste föra ut vårt åtagande om att fortsätta att kämpa för att försvara fredens, rättvisans och toleransens värderingar, inte bara för Europa utan för hela världen.
Och vi måste göra det i vetskapen om att vad medborgarna i Europa förväntar sig av sin union är inte längre fred, därför att vi européer lever redan tillsammans i fred och vi tror alla att det så kommer att förbli.
Ingen kan föreställa sig att vi någonsin kommer att återgå till att lösa våra meningsskiljaktigheter med vapen.
Vad européerna förväntar sig av sin union i dag är att den skall bidra till deras välstånd och till deras säkerhet inför de nya hoten i en värld som inte längre är densamma som den som fastställdes i Jalta.
Jag vill därför be om att vi skall blicka mot framtiden med den bestämda skyldigheten att åstadkomma det välstånd och den säkerhet som våra medborgare ber oss om.
Mina damer och herrar!
Vi vill uppmärksamma denna dag — andra världskrigets slut, Europadagen och den första årsdagen för ett återförenat Europa — på ett formellt och ovanligt sätt med musik i kammaren.
Får jag presentera en ung lettiska, född i Riga, Baiba Skride.
Baiba Skride har tackat ja till vår inbjudan till att komma hit till oss idag och för att hedra minnet av denna händelse har hon föreslagit ett stycke från barocken: Bachs Chaconne 1004.
Alejo Carpentier sade att barocken utan tvekan var den stil som mest återspeglar den europeiska kulturella mångfalden.
Trots sin ungdom har Baiba Skride spelat i de mest prestigefyllda konserthusen i världen och jag är säker på att det improviserade konserthus som vi har skapat här i kammaren kommer att läggas till hennes meritförteckning idag.
Baiba Skrides talang och ungdom ackompanjeras av en violin gjord av Stradivarius 1725 och som är känd under namnet Wilhelm för att hedra den berömde tyske violinisten August Wilhelm som ägde den i nästan 50 år.
Jag föreslår att ni lyssnar till och samtidigt åser — därför att musik bör ibland även beskådas och inte bara åhöras — detta bevis på att vår Europeiska union utgör en syntes av historia, talang, ungdom och således av framtid.
Låt oss gör så, om möjligt med mobiltelefonerna avstängda.
Baiba Skride, er violin har ordet.
– Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista för den första och den andra sammanträdesperioden i maj som upprättades av talmanskonferensen vid sammanträdet onsdagen den 4 maj i enlighet med artikel 130 och 131 i arbetsordningen har delats ut.
Följande ändringar har föreslagits:
Inga ändringar har föreslagits.
Inga ändringar har föreslagits.
Gruppen Självständighet / Demokrati har begärt att en muntlig fråga från Nigel Farage till kommissionen skall tas upp angående kommissionens förfarande för att förebygga alla slags intressekonflikter.
Önskar någon förklara IND / DEM-gruppens begäran?
