# ID: svediakorp-gov455357
# author: István Szent-Iványi, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: HU
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 459
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Ömsesidighetsmekanismen infördes för fyra år sedan, men har inte använts en enda gång sedan dess.
Bara det är skäl nog för att vi skall överväga att förnya och ändra den.
Å ena sidan var systemet för stelbent, men å andra sidan har det inte använts eftersom ingen medlemsstats intresse faktiskt har kränkts.
Saker och ting har dock förändrats betydligt i och med utvidgningen.
Ömsesidighetsmekanismen används inte för nitton länder.
Mina kolleger har nämnt Förenta staterna, men det finns också andra länder, däribland Kanada, Australien och Nya Zeeland, där ömsesidigheten inte gäller.
Diskriminering mellan EU-medborgare är helt enkelt inte acceptabel.
Den här mekanismen – liksom hela EU – bygger på solidaritet, men denna solidaritet har inte fungerat hittills.
Vi hoppas att den nya förordning som vi skall anta kommer att bidra till att göra solidariteten mer verksam i praktiken.
Om man talar med medborgare i de nya medlemsstaterna, och då menar jag inte politiker, eftersom det inte direkt är de som drabbas av detta problem, utan vanliga medborgare, märker man vilken administrativ och ekonomisk börda detta är och hur mycket tid och energi som slösas bort på att erhålla visum till Förenta staterna – om sökanden har tur och får det.
Det finns tusentals exempel på människor som får nej utan några faktiska skäl – deras ansökningar avslås bara.
Det är hög tid att kommissionen agerar på ett bestämt sätt på gemenskapens vägnar på grundval av solidaritet mellan medlemsstaterna, och jag hoppas att Franco Frattini kommer att ta det här tillfället att vidta lämpliga åtgärder.
Detta betänkande fungerar som en läglig utgångspunkt för detta.
Jag vill gratulera Henrik Lax till hans utmärkta betänkande och betona tre av de viktiga förslagen i det som måste antas.
Ett förslag är att utsträcka underrättelsetiden från 10 till 90 dagar för att möjliggöra direkta förhandlingar mellan de enskilda medlemsstaterna, men efter 90 dagar måste ömsesidighetsmekanismen träda i kraft.
Det är också viktigt att parlamentet dras in i den här processen, inte bara för att detta framhåller parlamentets makt och betydelse, utan också för att det ökar den demokratiska insynen.
En annan viktig punkt är att det inte bara talas om visumkrav i betänkandet, utan också om andra förfaranden som hindrar den fria rörligheten.
Vi hoppas att kommissionen när den nya mekanismen och ändringarna antas kommer att använda hela sin makt i fall där medlemsstaternas grundläggande intressen kränks, och i dag kränks de nio nya medlemsstaternas grundläggande intressen.
Vi hoppas att kommissionen kommer att kunna föra framgångsrika förhandlingar på grundval av denna nya resolution.
