# ID: svediakorp-gov455349
# author: Piia-Noora Kauppi (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 467
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Betänkandet om handlingsplanen för finansiella tjänster kommer vid en läglig tidpunkt för integreringen av finansiella marknader i Europa.
Som ni har hört är parlamentet enigt i denna fråga, och utskottets omröstningsresultat var nästan enhälligt.
De senaste åren har präglats av mycket lagstiftning.
Marknaden visar nu tydliga tecken på att den behöver tid för att smälta alla beslut.
Som lagstiftare bör vi vara mycket lyhörda för denna farhåga och lägga våra krafter på det som är viktigt och fördelaktigt.
För kommissionens del hoppas jag att den antar den dubbla strategin.
När det gäller dess befogenhet som främsta upphovsman till gemenskapslagstiftning är det viktigt att kommissionen där det är möjligt koncentrerar sig på att använda andra lösningar än lagstiftning för att vidta åtgärder på finansiella marknader.
Bortsett från lagstiftning som är på gång nu skall stelbenta lagar endast övervägas när det är nödvändigt, med andra ord efter det att en heltäckande konsekvensbedömning visar att de avsedda målen inte kan uppnås genom lösningar som inte innebär lagstiftning.
Inom ramen för detta tillvägagångssätt bör vederbörlig hänsyn tas till marknadspraxis och subsidiaritetsprincipen.
För det andra borde kommissionen, i sin funktion som EU: s verkställande organ, ha en sträng inställning till genomdrivandet.
Av de 42 åtgärderna för handlingsplanen för finansiella tjänster har 39 antagits.
Flera genomförandeåtgärder har dock inte det, och införlivandet i de nationella lagstiftningarna har bara påbörjats.
Kommissionen borde inleda en riktmärkningsgranskning av införlivandet i medlemsstaterna, med syfte att fullborda EU: s överenskomna finansstruktur.
Integrationstakten på finansiella marknader har fungerat mycket bättre än på många andra områden.
En stor del av detta beror på den inneboende lämpligheten och flexibiliteten i Lamfalussy-förfarandet.
Går vi bortom handlingsplanen för finansiella tjänster borde man inom själva förfarandet dock ta hänsyn till den nya miljön för att kunna säkerställa att den lämpliga balansen mellan lagstiftningsåtgärder och övergripande åtgärder, insynsstruktur, parlamentarisk kontroll och samråd med berörda parter förbättras ytterligare.
Till exempel skulle en strukturerad dialog mellan EU och Förenta staterna och andra globala kapitalmarknader hålla processen vid liv.
Därmed stärks både Europas finansiella spelplan såväl som dessa förbindelser.
I fråga om konvergens mellan olika former av tillsynsrutiner måste vi vara realistiska.
I betänkandet framför er dras riktlinjer upp för en användbar strategi som skall skapa vägledande tillsynsrutiner i EU.
I ett perspektiv på längre sikt, och förutsatt att man garanterar parlamentarisk ansvarsskyldighet för alla nya organ som upprättas, ser vi fördelarna med övergången till ett mer enhetligt övervakningssystem för finansiella marknader.
Ett alternativ är en 26: e EU-bestämmelse för övervakning av globala aktörer.
Alla dessa alternativ borde vara möjliga och utnyttjas om kommissionen anser det vara nödvändigt.
