# ID: svediakorp-gov455327
# author: Stephen Hughes (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 773
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Det är viktigt för mig att det i morgon, den dag då vi kommer att rösta om detta betänkande, är den internationella minnesdagen för döda och skadade arbetstagare.
Det är den dag då man hedrar de 60 000 arbetstagare som årligen dör i världen av arbetsrelaterade skador eller sjukdomar samt de många miljoner därutöver som skadas.
För Europeiska unionen med 15 medlemsstater har siffrorna stadigt förbättrats under det senaste årtiondet, men det finns fortfarande inget att vara stolt över.
Ungefär 4 500 arbetstagare dör varje år till följd av arbetsolyckor och många fler av arbetsrelaterade sjukdomar.
Över fyra miljoner drabbas fortfarande av allvarliga arbetsskador varje år.
Detta är ett viktigt underlag för vår debatt i dag om Europeiska arbetsmiljöbyrån.
Som jag har sagt har siffrorna för EU-15 förbättrats under det senaste årtiondet, och jag är övertygad om att de nyckeldirektiv för hälsa och säkerhet som vi har genomfört, samt arbetsmiljöbyråns eget arbete, har bidragit till denna förbättring på ett betydande sätt.
Som kommissionsledamoten har sagt diskuterar vi granskning och modernisering av den förordning som styr arbetsmiljöbyråns verksamhet.
Denna granskning var ett krav i den ursprungliga förordningen.
Den sker något senare än den borde, men det beror på att det har skett en fullständig extern utvärdering och ett fullständigt samråd med alla aktörer, vilket har genomsyrat kommissionens förslag och framför allt rekommendationerna från rådet.
Som kommissionsledamoten också redan har nämnt har Europeiska unionens utvidgning, som har inneburit att antalet styrelseledamöter har ökat från 48 till 78, i övrigt gjort det absolut nödvändig med förändring, och det har därför framtvingat en effektivisering av administrativa och förvaltningsmässiga förfaranden.
De ändringsförslag som vi har lagt fram faller inom fyra huvudkategorier.
Den första avser att klargöra byråns mål och uppgifter genom att förbättra kopplingen till gemenskapsstrategins prioriteringar, förstärka byråns kapacitet för informationsanalys, ökad inriktning på små och medelstora företags behov, samt att tillhandahålla tillgänglig och begriplig information till slutanvändare.
För det andra finns det ändringsförslag som syftar till att ta hänsyn till unionen utvidgning, klargöra och förbättra styrelsens uppgifter samt förstärka dess strategiska roll och byråns verkställande roll.
För det tredje finns det ändringsförslag som syftar till att förstärka arbetsmarknadsparternas roll i byråns nätverk i medlemsstaterna – en mycket viktig punkt – och andra som syftar till att förstärka samarbetet med andra gemenskapsorgan på det socialpolitiska området.
Vi har naturligtvis också lagt fram ändringsförslag för att försöka säkerställa en verklig jämställdhet mellan män och kvinnor i byråns förvaltningsstruktur.
Jag skall välja ut ett eller två av de mer viktiga.
För det första skulle jag vilja säga att jag känner tacksamhet mot Giovanni Berlinguer och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för ett utmärkt yttrande.
Jag har tagit upp ett antal av deras ändringsförslag, till exempel ändringsförslag 2, där man understryker behovet av att arbetsbyrån inte bara samlar in och sprider information utan också analyserar denna information, kartlägger risker och god praxis samt främjar förebyggande åtgärder.
Man betonar även byråns roll som ett riskobservatorium.
Ändringsförslag 4 berör jämn könsfördelning och byråns lednings- och förvaltningsstruktur.
I ändringsförslagen 5, 6, 7 och 8 berörs på olika sätt det mervärde som byrån bör tillföra de uppgifter den samlar in och undersöker genom analys, utvärdering, kartläggning av bästa metoder och spridning av denna information och bästa metoder till dem som bäst behöver detta, särskilt små och medelstora företag.
I ändringsförslag 7 understryks behovet av att främja harmonisering av statistik om arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar, en avgörande punkt.
I en rad ändringsförslag går man sedan igenom ett antal tekniska och administrativa frågor om styrelsens och byråns sammansättning samt deras respektive roller och ansvarsområden, och den ömsesidiga förbindelsen mellan de två organen.
Vi anser att dessa ändringsförslag kommer att göra byråns verksamhet mer effektiv och mer duglig.
Den sista punkten är den som kommissionsledamoten nämnde.
Det är ändringsförslag 23, där utnämnandet av direktör tas upp.
Jag vet att kommissionen inte är nöjd med detta, men det återspeglar det förfarande som följs av de övriga byråerna som ligger inom ansvarsområdet för utskottet för sysselsättning och sociala frågor.
Kommissionsledamoten ingrep också nyligen vid utnämnandet av direktörer vid vissa byråer.
Därför återspeglar kanske ändringsförslaget den rådande verkligheten bättre.
I korthet försöker man i betänkandet att förstärka byråns roll och uppgifter.
Den har redan gjort ett utmärkt arbete.
Jag rekommenderar kammaren detta betänkande.
