# ID: svediakorp-gov455280
# author: Edit Bauer (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SK
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Den romska frågan hör till de mest komplicerade sociala och politiska frågorna inom Europeiska unionen.
Trots olika koncept har man misslyckats med att finna en framgångsrik lösning på det s.k. romska problemet.
Alla försök att ta sig an frågan som ett socialt problem har misslyckats på grund av kulturskillnader.
Ansträngningarna för att integrera det romska samhället har ofta slutat med försök att assimilera det, vilket också misslyckats.
Eftersom frågan om romerna är så komplex befinner den sig helt klart i skärningspunkten mellan sociala, etniska och / eller minoritetsrelaterade problem.
Problemet är definitivt inte lika allvarligt i alla länder.
Det finns således inga romer i de baltiska staterna, men i Europeiska unionens södra del och i de nya medlemsstaterna överstiger problemet ganska ofta ett ensamt lands möjligheter att hantera det.
Det är uppenbart att övergången till marknadsekonomi i många länder inte har skapat någon situation för romerna som alla parter vinner på.
En väsentlig del av denna minoritet har sällat sig till dem som inte lyckades och ansett det omöjligt att anpassa sig till de nya förhållandena.
Deras ogynnsamma situation, extrema fattigdom och höga arbetslöshet kan inte enbart tillskrivas rasdiskrimineringen.
Problemet är mycket ofta betydligt mer omfattande.
Det börjar med bristen på utbildning.
Situationen är uppenbart som värst för dem som lever på avlägsna platser, i segregerade kolonier, ofta utan tillgång till skolor, el eller rinnande vatten och i regioner med mycket hög arbetslöshet.
Slovakien nämndes för några månader sedan i anslutning till romerna – påstådd tvångssterilisering av romska kvinnor.
Jag vill upprepa vad vår biträdande premiärminister sade inför utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, nämligen att en noggrann polisundersökning visade att dessa tvingande och olagliga händelser inte har ägt rum.
Det visar sig emellertid samtidigt att lagstiftningen på området är omodern och brister i tydlighet.
Avslutningsvis vill jag uttrycka mitt stöd för resolutionen eftersom det finns ett antal myter om romerna och deras situation, och kanske ännu fler fördomar, samt en brist på verklig förståelse.
Jag är övertygad om att det romska problemet går längre än enskilda staters gränser och att det måste hanteras som ett problem på EU-nivå, precis som kommissionsledamot Vladimír Špidla uttryckte det.
Det är absolut nödvändigt att använda de bästa erfarenheterna i de olika länderna och att använda strukturfonder för att ta itu med problemet med romernas egen delaktighet – det är verkligen nyckelfrågan i detta hänseende.
Jag anser att resolutionen är ett lämpligt och nödvändigt steg i den riktningen.
