# ID: svediakorp-gov455265
# author: Ursula Stenzel (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 477
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, herr talman.
Anledningen till att parlamentets betänkanden om mänskliga rättigheter är viktiga politiska uttalanden är inte att de är rättsligt bindande utan att de får politiska följder och att man kan dra slutsatser av dem.
Mycket av det som finns i detta betänkande kan inte alls sägas handla om mänskliga rättigheter, och det är detta som är svagheten i betänkandet.
Låt mig ge ett antal exempel.
Vi betraktar alla Kyotoprotokollet som en viktig fråga, men det har inte särskilt mycket med mänskliga rättigheter att göra.
Sociala rättigheter är viktiga, men de tillhör en annan kategori.
De är inte mänskliga rättigheter i ordets traditionella mening.
Rätten till abort är inte en mänsklig rättighet; det är en kränkning av en mänsklig rättighet.
För att tala klarspråk är det inte EU: s uppgift att tala om för något land vad det skall göra åt detta; det är subsidiaritetsprincipen som gäller.
Låt mig gå ett steg vidare genom att citera Brecht.
I sin pjäs ” Der aufhaltsame Aufstieg des Arturo Ui ” skrev han: ” Det sköte han kom ut ur lever fortfarande. ”
Med detta menade han den antisemitism och det rashat som predikades av Hitler och Tredje riket.
Vi får inte vara likgiltiga inför antisemitismen i Ryssland, i synnerhet inte när den sprids av den politiska klassen.
När 20 ledamöter av duman kräver att judiska organisationer skall förbjudas i Ryssland måste vi reagera, och på samma sätt måste vi förstå att Ryssland också har legat bakom de fruktansvärda striderna och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien och att det ligger politik bakom mycket av det som är så skrämmande för oss i Beslan och på andra håll.
Samtidigt som självmordsbombningar faktiskt är mord genomförs de också som ett svar på politiska omständigheter och orsaker.
Vi får inte förvänta oss alltför mycket av betänkanden om mänskliga rättigheter, inte ens av de betänkanden som kommer från Europaparlamentet.
Det är ett sorgligt faktum att enbart mänskliga rättigheter inte kommer att leda till de politiska lösningar som behövs.
Bortsett från detta får vi inte heller tillämpa dubbla måttstockar.
Det är inte acceptabelt att vi vägrar tillåta ett land som Kroatien att inleda förhandlingar med EU därför att landet beklagligt nog inte har gripit en general som är misstänkt för kränkningar av de mänskliga rättigheterna samtidigt som vi inleder förhandlingar med Turkiet, ett land där uppfyllandet av de politiska Köpenhamnskriterierna fortfarande går ytterst långsamt, vilket vi kan läsa om i pressmeddelanden.
Jag vill inte ställa den turkiska regeringen till ansvar för att landets mest populära lektyr visar sig vara Hitlers ” Mein Kampf ” – av alla böcker – men man undrar verkligen vad det är som pågår.
