# ID: svediakorp-gov455244
# author: Vittorio Emanuele Agnoletto, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 307
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Samtidigt som jag uttrycker min erkänsla för Simon Coveneys mycket omfattande ansträngningar, måste jag tyvärr tillägga att resultaten inte alls motsvarar förväntningarna.
Det är i själva verket ett omfattande betänkande, fullt av uttalanden som vi kan hålla med om, vilka ibland är förenklade och markeras av en viss önskan att behaga.
Samtidigt är man i betänkandet dock mycket noga med – och på denna punkt håller jag inte med Johan van Hecke – att undvika att göra Europeiska unionens ekonomiska och politiska partner missnöjda.
Man kan hävda att detta betänkande är mycket svagt mot det starka och, alltför ofta, mycket försumligt mot det svaga.
Man kan citera många exempel: det kurdiska folkets tragiska situation i Turkiet omnämns inte.
Turkiet är ett land som kommer att förena sig med Europeiska unionen, och följaktligen borde det ha införlivats i ett dokument av denna art.
Det finns dock en ovillighet att rubba förbindelserna med Turkiet.
När det gäller Irak finns det en motvillighet att peka ut Förenta staternas ansvar för behandlingen av fångar: så gott som ingenting sägs om ämnet Abu Ghraib.
När det handlar om Colombia förs inte heller här någon kritik fram mot regeringens roll och dess förbindelse med de paramilitära styrkorna.
Den israeliska regeringen uppmanas att stoppa byggandet av barriären, men den blir inte uttryckligen fördömd för det.
Bortsett från detta finns det ingen hänvisning över huvud taget till bristen på respekt för informationsfriheten i Algeriet.
Jag skulle därför vilja säga att detta dokument i vissa avseenden inte har utnyttjat det givna tillfället på bästa sätt, och om det förblir i sitt nuvarande tillstånd kommer gruppen Europeiska enade vänstern / Nordisk grön vänster inte att kunna ge det sitt stöd.
