# ID: svediakorp-gov455242
# author: Johan van Hecke, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 601
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Rapporten om de mänskliga rättigheterna för 2004 har visat sig bli ett sanningsenligt och balanserat dokument, och jag skulle vilja tacka föredraganden för hans insatser.
Till att börja med fruktade jag att detta betänkande skulle fördärvas av samma brist på fasthet och sammanhållning som rådets och medlemsstaternas politik för mänskliga rättigheter, vilka så ofta kräver sanktioner mot fattiga länder från söder, men inte låtsas se brott mot mänskliga rättigheter i mer ekonomiskt intressanta länder.
Det skulle ha varit oacceptabelt om parlamentet ännu en gång hade gått med på att mänskliga rättigheter skall underordnas ekonomiska eller kommersiella intressen.
Tack vare föredragandens öppenhet och villighet att lyssna kringgår man emellertid inte de mer delikata punkterna i betänkandet, såsom det ser ut.
Alla problem behandlas, utan hänsyn till det berörda landets storlek eller ekonomiska intresse.
Det är hög tid, anser jag, att rådet och medlemsstaterna följer samma bana; om inte riskerar Europeiska unionen att snabbt förlora sin trovärdighet som beskyddare och väktare av mänskliga rättigheter runt om i världen.
Det stod nyligen ännu en gång klart under det 61: a sammanträdet med FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève, där inga resolutioner om Kina, Ryssland eller Iran lades fram.
Det finns, enligt min mening, ett tydligt behov av bättre samordning, mer informationsspridande och mindre ambivalens.
Det gläder mig att man i betänkandet uppmärksammar positiv utveckling, däribland i ett antal utvecklingsländer, särskilt i Afrika, trots de stora politiska och ekonomiska problem som den svarta kontinenten fortfarande har att kämpa mot.
Den lyckade försoningsprocessen i Rwanda, Burundi och andra länder visar att det definitivt är möjligt att göra framsteg.
Afrika står vid en vändpunkt, och Europeiska unionen måste fortsätta att stödja de bräckliga, första framgångarna på denna kontinent.
Det är rätt att man i Coveneybetänkandet insisterar på närmare samarbete med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i kampen för att se till att brott inte begås ostraffat.
När allt kommer omkring går demokrati och försoning hand i hand med rättvisa.
Inte så få utvecklingsländer är dock föremål för oerhörda påtryckningar från Förenta staternas sida för att undergräva brottmålsdomstolens goda arbete.
Om Europeiska unionen och medlemsstaterna verkligen menar allvar med ICC måste de ge de länder som vägrar att underkasta sig Förenta staternas hot ekonomisk och kommersiell ersättning genom att använda alla medel som står till deras förfogande.
Under tiden har ICC inlett utredningar om situationen i Kongo och också i norra Uganda, där befolkningen fortfarande lider i händerna på Herrens motståndsarmé (LRA) och deras terroristverksamhet.
Hela byar massakreras och bränns ned, barn rövas bort och utnyttjas som soldater eller sexslavar, ändå skulle det bara krävas en begränsad militär insats i liten skala för att sätta LRA ur funktion för gott och för att sätta stopp för de allvarligaste brotten mot mänskliga rättigheter i världen.
Olyckligtvis för befolkningen, som dagligen har upplevt grymheterna, har norra Uganda inga oljetillgångar, coltan eller övriga råmaterial som skulle kunna föranleda världssamfundet att intressera sig för området.
Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa har lagt fram ett begränsat antal ändringsförslag, varav ett betonar behovet att förstärka vapenembargot mot Kina till dess att den kinesiska regeringen visar att nya lagar om ” anti-separation ” inte medför några angrepp mot den taiwanesiska befolkningen.
Om detta ändringsförslag godkänns kommer min grupp att stödja Coveneybetänkandet med ännu större övertygelse.
