# ID: svediakorp-gov455194
# author: Korhola (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 392
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill uttrycka mitt deltagande med anledning av torkan i Portugal och mitt stöd för resolutionen.
Men jag vill nu ta upp den bakomliggande orsaken: klimatförändringarna.
Ämnet har direkt anknytning till vad Finlands ledande universitetsprofessorer på miljöområdet talade om vid ett seminarium som hölls i parlamentet här i Strasbourg i veckan.
Ett av våra teman var klimatförändringar.
Vid seminariet deltog också en ledande tjänsteman från kommissionens generaldirektorat för forskning, som hade blivit uppriktigt förtjust över närmandet mellan vetenskap och politik i parlamentet.
Sådant samarbete mellan politiker och vetenskapsmän är välkommet, men vi bör såklart inte ta det för givet.
Världen fungerar inte så att akademisk kunskap på ett enkelt sätt flödar i riktning mot politikerna.
Ibland krävs det att man vidtar vissa åtgärder.
Vetenskapsmännen har inget tvingande behov av att komma och påverka oss.
Även om samhället engagerar sig i vetenskaplig forskning hålls tyvärr lagstiftarna ofta i okunskap när det handlar om kunskap av detta slag.
Vi undrar ofta om till exempel torkan 2003 är ett tecken på klimatförändringar.
Forskarna säger att frågan är felställd och att det inte finns något enkelt svar på detta.
Om vi frågar om fler perioder av torka kan väntas svarar de emellertid ja; om frågan är om värmeböljor kommer att bli vanligare svarar de ja; och om vi frågar om det moderna samhället kommer att bli mer och mer sårbart för extrema väderfenomen svarar de ja.
Nu är det alltså dags att skrida till handling.
Vi kan inte vänta längre på mer bestämda svar.
Den information som vi har nu måste vara tillräcklig för oss för att vi skall vidta allt effektivare åtgärder för att avvärja eller fördröja klimatförändringarna.
Detta är en av de politiska frågor som vi måste ge högsta prioritet.
Det kommer också att vara viktigt att anpassa vår politik på så sätt att vi behöver göra en klar insats i fråga om investeringar genom att i grunden omformulera områdena för vår politik och investera i forskning.
Vi behöver till exempel en verklig strategi för skogsbruket i denna situation.
Klimatförändringar kan tyvärr inte helt undvikas, men nu är det av allra största vikt att minimera omfattningen av de skador som drabbar människor och material.
