# ID: svediakorp-gov455136
# author: Ortuondo Larrea, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Jag vill tacka Rosa Miguélez Ramos och Philippe Morillon för de utomordentliga betänkanden de lagt fram för oss och som vi diskuterar i dag i parlamentet.
I slutet av 2003 föreslog kommissionen en återhämtningsplan för sydeuropeiska bestånd av kummel och havskräfta, som enligt Internationella rådet för utnyttjande av havet (ICES), skulle vara hotade på grund av höga nivåer av fiskedödlighet till följd av fiske av lekmogen fisk av dessa arter, vilket minskade arternas förmåga att föryngra sig genom naturlig biologisk fortplantning.
Jag har vissa reservationer om den fulla giltigheten av de rapporter om bestånden av dessa arter som vi beaktade vid utvärderingen av läget för bestånden av dessa arter, eftersom sammanslutningarna av skeppare och yrkesutövare från dessa fiskevatten, eller åtminstone de som jag har rådfrågat, hävdar att det bästa sättet att ta reda på om bestånden är hotade eller inte är att kasta ut ett nät i havet.
Naturligtvis måste nätet helt uppfylla kraven i den gällande lagstiftningen.
Om nätet kommer upp med fisk i, kan man inte påstå att bestånden är i fara, och de tar upp mer fisk än någonsin.
Likväl har inte någon något större intresse av att bevara fiskbestånden än de människor som får sitt levebröd av denna fiskesektor och vars ekonomi och levnadssätt är beroende av fiskbestånden och därför accepterar de i hög grad, precis som vi alla gör, att åtgärder behöver vidtas för att skydda bestånden av sydkummel och havskräfta.
Det är dock möjligt att tillämpningen av de åtgärder som föreslås kan påverka sektorns socioekonomiska verklighet och därför är det absolut nödvändigt att förordningen innehåller något slags mekanism för att mildra de konsekvenser som de planerade begränsningarna av fiskekapaciteten kommer att få för de berörda personerna, och kompensera för den skada som åsamkas sektorn.
Vidare måste yrkesfiskarna och företagen veta att detta stöd är tillgängligt för dem, för att motivera dem att i hög grad delta i de återhämtningsplaner som övervägs.
Vi är också för att man kontrollerar kvantiteterna lekmogen fisk av varje art i stället för dödlighetsnivåerna och för att de åtgärder som antas skall pågå under tio år och att årsvariationerna i tillåtna fångstton inte får överstiga cirka 10 procent.
