# ID: svediakorp-gov455119
# author: Drčar Murko, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: SL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 344
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack, herr talman.
Ett erkännande av den kulturella mångfalden, som i praktiken innebär samlevnad mellan människor med olika traditioner, innebär också respekt för olika kulturella traditioner.
Att respektera kulturell mångfald innebär en möjlighet att förstå andra människor och att acceptera dem som de är.
Tvärkulturella förbindelser kan vara ytterst givande och berika samhället med ett särskilt slags mervärde, och samtidigt dämpa spänningar i mänskliga relationer.
Principen om kulturell mångfald innebär respekt för våra medmänniskor på grund av deras goda mänskliga kvaliteter och inte på grund av deras ursprung.
Om denna princip får fäste i samhället blir den ett naturligt hinder mot åtskillnad och splittring.
Det har visat sig att liberala samhällen med kulturell mångfald också är de mest framgångsrika samhällena ekonomiskt sett.
Det slags samhälle som utvecklades i Europa under 1900-talet kan, trots de två världskrigen, räknas till den mänskliga civilisationens största landvinningar.
Tidigare trodde vi att dessa landvinningar inte längre kunde ifrågasättas, men vi misstog oss.
Varifrån kom exempelvis plötsligt det stora antal människor som godkände den etniska rensningen under 90-talet, det mest brutala förnekandet av den kulturella mångfalden?
Åtskilliga, men tack och lov, isolerade händelser vittnar om att rimliga rättesnören kan vändas till sin motsats.
Om samhällen börjar tolerera hatfyllda tal, om extremistpolitiker ostraffat kan yttra nedsättande ord om andras kulturer, då innebär det att bromsarna inte fungerar.
Allmänheten är mindre lyhörd, och de som varnar för intolerans mot andra kulturer beskrivs ofta själva som intoleranta.
Kanske har vi verkligen förväntat oss alltför mycket från den multikulturella modellen, och idealiserat den, men en sak är säker numera: trots bristerna vet vi att principen om fredlig samlevnad mellan människor från olika kulturer inte har något likvärdigt alternativ.
Åtgärder för att främja ett globalt kulturutbyte och förslaget till Unescos dokument, som vi i dag har behandlat, är ett stort bidrag och en gemensam politisk och ekonomisk investering för framtiden.
Tack.
