# ID: svediakorp-gov455080
# author: Handzlik (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Principen om lika behandling för organisationer från de olika medlemsstaterna är en av hörnstenarna i Europeiska unionen.
Vi diskuterar i dag fall med diskriminering mot entreprenörer och arbetstagare från de nya medlemsstaterna på marknaderna i det gamla EU.
Jag skulle vilja fråga om det är tillbörligt att den franska förvaltningen frågar polska entreprenörer som vill tillhandahålla tjänster i Frankrike på vilket sätt de anser att de är bättre och därför kan motivera att de skall få tillstånd att bedriva verksamhet i Frankrike.
Jag har gjort en hel del undersökningar och funnit att entreprenörer från små och medelstora företag i de nya medlemsstaterna i de flesta fall sällan klagar hos de aktuella myndigheterna på den diskriminering som de har upplevt.
Dessa entreprenörer har bara begränsade resurser till sitt förfogande och gör ett medvetet val att inte engagera sig i utdragna och kostsamma rättsliga förfaranden.
De är helt enkelt rädda för att utsättas för ytterligare förföljelse från värdlandets sida, med tanke på att den genomsnittliga entreprenören befinner sig i en mycket svag situation när han ställs inför hela statsapparaten.
En av de uppgifter som våra väljare ger oss gäller försvaret av offren för diskrimineringen.
Vi är således väktare av unionens grundläggande principer, och vi borde fråga oss vilket tillstånd EU kan hamna i om vi inte först bekämpar diskrimineringen.
Det finns två frågor som är av yttersta vikt för unionens framtid.
En är Lissabonstrategin och den andra är tjänstedirektivet.
Vi förstår alla att diskriminering paralyserar den inre marknaden och hindrar den från att fungera som den skall, vilket i sin tur gör det omöjligt att uppnå målen i Lissabonstrategin.
Det ligger därför i allas vårt intresse att se till att den inre marknaden verkligen blir en gemensam ekonomisk enhet som är fri från diskriminering.
Detta kan inte uppnås om det byggs upp en mängd nationella hinder.
Sammanfattningsvis vill jag påpeka att de exempel på diskriminering på den inre marknaden som diskuterats i parlamentet i dag är beklagansvärda hinder för våra gemensamma ansträngningar att åstadkomma integration.
Om vi tillåter att dessa hinder kvarstår, kommer vi alla att få ta konsekvenserna.
