# ID: svediakorp-gov454971
# author: Lambsdorff, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 428
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Jag gratulerar Helmut Kuhne till hans betänkande, som har blivit utomordentligt bra.
Jag vill också säga hur tacksam jag är för hans ständiga och uppriktiga samarbetsvilja, som har resulterat i ett brett stöd från berörda grupper i parlamentet.
Den europeiska säkerhetsstrategin utgör tidtabellen för de kommande årens och årtiondenas europeiska utrikespolitik, låt vara en som innehåller väldigt många frågor men också bra svar.
En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik värd namnet kanske är ett europeiskt mål men ännu inte en europeisk realitet.
Vad som sägs i betänkandet är att parlamentet stöder rådet och kommissionen i deras arbete för att övervinna de egennyttiga attityder som staterna fortfarande har på detta område.
I betänkandets centrum står uttalandet att de traditionella säkerhetskoncepten inte längre är giltiga.
Vad menar vi med inre och yttre säkerhet?
Vilka kriser kan vi effektivt förhindra med civila medel?
I vilket stadium av en konflikt som vi inte har kunnat förhindra måste vi hantera dem med militära medel som ett alternativ till de civila medel vi hade använt innan?
När kan vi efter en konflikt åter överväga att återvända hem utan att äventyra människors säkerhet, och vilka instrument behöver vi för detta?
Detta är den typ av frågor som vi européer måste besvara.
I detta betänkande görs detta, när så är möjligt, genom hänvisning till den stora betydelsen av civilt och militärt samarbete.
Vi stöder därför betänkandet och kommer att rösta för det.
I diskussionen om alla dessa frågor står det klart för oss i den liberala gruppen att principerna i FN-stadgan är och förblir den centrala referenspunkten.
Det är därför så absurt att kommunisterna gör uttalanden om EU: s påstådda militarisering.
Men med så stora erfarenheter av militär uppbyggnad är det klart att de vet vad de talar om.
Detta betänkande är en övergång.
Det beskriver i detalj varför vi vid 2000-talets början inte bara måste utveckla instrumenten i vår utrikespolitik, utan också tänkandet bakom.
Just därför är jag glad att utskottet för utrikesfrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har fått i uppdrag att tillsammans överväga hur vi i en tid då terrorismen bekämpas kan skydda och om nödvändigt stärka medborgarnas rättigheter.
Om vi skall skydda våra värderingar måste vi också behandla dem med respekt.
Jag vill tillägga att vi borde föra den här debatten i Bryssel och inte i Strasbourg.
