# ID: svediakorp-gov454944
# author: Rehn, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,396
# sentences: 72
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill tacka parlamentet och föredraganden Anders Samuelsen för den framåtblickande resolutionen om västra Balkan och för åtagandet från parlamentet och utskottet för utrikesfrågor gentemot regionen.
För närvarande gör de flesta av länderna på västra Balkan tydliga framsteg i förbindelserna med EU.
Ändå återstår många frågor att lösa, och framstegen måste befästas och förstärkas.
Åren 2005 och 2006 kommer att vara avgörande för västra Balkan i förbindelserna med EU.
Vi befinner oss vid en ordentlig vattendelare.
Vi måste klara av vissa kortsiktiga frågor för att kunna fokusera på en långsiktig ekonomisk och social utveckling.
De viktigaste av de omedelbara frågorna handlar om att avsluta arbetet vid Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien och avgöra frågan om Kosovos framtida status.
Som f.d. parlamentsledamot har jag alltid varit stolt över parlamentets starka tradition att försvara respekten för de mänskliga rättigheterna och därmed sammanhängande internationella förpliktelser samt att stödja det multilaterala system som baserar sig på Förenta nationerna.
Jag välkomnar därför särskilt parlamentets synpunkter i punkterna 37 och 46, där vikten av ett fullständigt samarbete med Haagtribunalen betonas.
Stödet för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och FN-baserad multilateralism är skälet till att Europeiska unionen har angett samarbetet med Haagtribunalen som en förutsättning för förbindelserna med länderna i regionen.
I höst, troligen i november, kommer kommissionen att lägga fram sitt utvidgningspaket och lämna en mer detaljerad rapport om de framsteg som länderna i regionen gjort.
Låt mig nu ta tillfället i akt att ge en bild av var vi står i dag när det gäller dessa länder.
Om man ser på Albanien delar jag den oro som parlamentet ger uttryck för i sin resolution om det politiska klimatet, särskilt med tanke på sommarens parlamentsval.
Jag har nyligen skrivit till premiärminister Fatos Nano för att betona att kommissionen endast kommer att kunna föreslå att förhandlingarna om stabiliserings- och associeringsavtalet skall avslutas om parlamentsvalen i sommar genomförs i överensstämmelse med internationella normer.
Påtagliga framsteg måste också göra i kampen mot korruption och organiserad brottslighet.
Bosnien och Hercegovina arbetar aktivt med de prioriteringar som vi angav i genomförbarhetsrapporten i slutet av 2003.
När landet väl har gjort betydande framsteg inom alla de prioriterade områdena kan vi rekommendera att förhandlingar inleds om stabiliserings- och associeringsavtalet.
Jag hoppas kunna göra detta nästa månad.
När det gäller samarbetet med Haagtribunalen har avsevärda framsteg gjorts och denna utveckling måste stärkas för att uppnå ett fullständigt samarbete.
Ett särskilt viktigt villkor för att förhandlingar om stabiliserings- och associeringsavtalet skall kunna inledas med Bosnien och Hercegovina är att polisväsendet reformeras.
Den höge representanten och EU har bidragit till att påskynda stabiliteten och reformen i Bosnien och Hercegovina.
Jag tror emellertid att landet är redo att ta ett större ansvar för sin egen framtid.
Med ansvarstagande och demokratiskt ansvariga myndigheter på plats i Bosnien och Hercegovina förutser jag en smidig och stegvis avveckling av den höge representantens kontor.
Nu när vi närmar oss tioårsdagen av det fredsavtal som förhandlades fram i Dayton är det verkligen dags att gå vidare från Dayton till Bryssel.
Det var en besvikelse att Kroatien inte hade lyckats garantera ett fullständigt samarbete med internationella krigsförbrytartribunalen till mitten av mars.
Som ni vet beslöt Europeiska rådet i december att en förutsättning för att anslutningsförhandlingar skulle kunna inledas den 17 mars var ett fullständigt samarbete med Haagtribunalen.
Det handlar om de kroatiska statliga strukturernas vilja och förmåga att uppfylla rättssäkerhetskravet och de internationella förpliktelserna.
Kroatien måste nu visa att man samarbetar fullständigt med Haagtribunalen.
För att uttrycka det tydligt: Kroatien har sin framtid i Europeiska unionen.
Genom att anta förhandlingsramen har EU gjort det som är nödvändigt för att inleda förhandlingar.
EU är redo när Kroatien är redo.
Jag skall nu tala om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Ordförande Barroso och jag träffade premiärminister Vlado Buckovski i februari när han överlämnade landets svar på kommissionens frågor.
Min tjänsteavdelning håller för närvarande på och analyserar svaren, som består av 13 000 sidor och väger 45 kg.
Vi förväntar oss att regeringen skall göra ytterligare framsteg i sin reformagenda för att stärka rättsstaten och genomföra Ohridavtalet.
Jag är bekymrad över OSSE-rapporten om upprepade oegentligheter vid det senaste kommunalvalet.
Myndigheterna måste nu vidta bestämda åtgärder och se till att framtida val kan hållas i fullständig överensstämmelse med internationella standarder.
Beroende på den politiska utvecklingen, framstegen för de rättsliga, politiska och ekonomiska reformerna och svarens formella kvalitet siktar vi på att anta ett yttrande i slutet av detta år.
I går antog kommissionen ett positivt beslut om genomförbarhetsstudien för Serbien och Montenegro.
Vi anser att landet nu är tillräckligt förberett för att förhandla om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska unionen.
Vi måste behandla länder som är i samma skede lika.
Vi måste använda samma måttstock i samma skede för alla länder.
Att förhandla om ett stabiliserings- och associeringsavtal är något helt annat än att förhandla om anslutning till unionen.
Vi kommer att ställa större krav när Serbien och Montenegro har kommit längre i processen.
För att nå detta skede har Serbien och Montenegro varit tvunget att göra särskilda ansträngningar.
Jag välkomnar det avtal som ingicks förra veckan om den konstitutionella stadgan, som garanterar legitimiteten hos statsunionens parlament.
Jag är tillfreds med att landet äntligen har gjort betydande framsteg i samarbetet med Haagtribunalen.
Hittills i år har ett dussin personer som anklagas för krigsförbrytelser klivit ombord på planet till Haag.
Ansträngningarna bör förstärkas tills ingen av de anklagade personerna längre är på fri fot.
Egentliga anslutningsförhandlingar kan inte ens övervägas innan landet har uppnått fullständigt samarbete med Haagtribunalen.
Nu när tioårsdagen av Srebrenica i juli närmar sig måste Radovan Karadzic och Ratko Mladic ställas inför rätta.
Detta är början på vägen till Europa för Serbien och Montenegro.
Landet har åstadkommit en hel del under de senaste åren.
Nu är det dags att gå vidare, att belöna de betydande framstegen och att visa medborgarna i Serbien och Montenegro att de kommer närmare Europeiska unionen genom att uppfylla avgörande internationella förpliktelser.
Kosovo kommer att finnas högt uppe på dagordningen under de kommande månaderna, med en översyn av genomförandet av normerna i mitten av 2005 som troligtvis kommer att följas av diskussioner om Kosovos framtida status.
Vi fokuserar på att hjälpa myndigheterna i Kosovo att göra framsteg i genomförandet av FN-normerna, särskilt de om rättssäkerhet och minoriteters rättigheter.
När Kosovos status väl har avgjorts kommer vi att fortsätta att stödja landets framsteg mot integrering med EU.
Kommissionen planerar att lägga fram ett meddelande nästa vecka om en europeisk framtid för Kosovo.
Detta kommer att vara en tydlig signal till ledarna och folket i Kosovo om att EU engagerar sig fullständigt för landets europeiska framtid.
Vi förväntar oss också att ledarna i Kosovo skall visa en konstruktiv attityd och bland annat möta de serbiska ledare som har sträckt ut en hand mot dem.
Belgrad måste också arbeta konstruktivt för att lösa frågan.
I genomförbarhetsstudien för Serbien och Montenegro gjorde vi klart för Belgrad att landets EU-ambitioner är kopplade till en framgångsrik lösning på frågan om Kosovos status.
Sammanfattningsvis gör de flesta länderna i västra Balkan för närvarande stadiga framsteg, även om det finns svårigheter och fallgropar på deras väg till Europa.
Dessa länder, som kämpar för att reformera en föråldrad ekonomi och skapa ett modernt samhälle baserat på respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, måste samtidigt ta itu med arvet från kriget.
I detta sammanhang vill jag belysa vikten av regionalt samarbete.
Goda grannrelationer och regionalt ekonomiskt samarbete är själva kärnan i Europeiska unionen.
Det skapar stabilitet, förlikning och normalisering av de politiska förbindelserna.
Detta är en stor utmaning för länderna i regionen och för Europeiska unionen.
Det är ett enormt arbete, men jag är övertygad om att vi är på rätt spår.
Ju mindre vi behöver fokusera på stabilitet och säkerhet, desto mer kan vi inrikta våra krafter på ekonomi och social utveckling, vilket så riktigt betonas i Anders Samuelsens betänkande.
