# ID: svediakorp-gov454943
# author: Schmit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,375
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Rådet uppmärksammar oavbrutet och ingående förbindelserna mellan västra Balkan och Europeiska unionen, vilken för övrigt vidhåller sitt starka engagemang för att få till stånd en stabilisering och associering av denna grannregion.
Enligt den europeiska säkerhetsstrategin är denna region en högt prioriterad fråga för Europeiska unionen, vilket bland annat framgår av EU: s polisiära och militära närvaro i västra Balkan, förutom av de civila aspekterna.
Denna regions framtid är Europeiska unionen.
Vid toppmötet i Thessaloniki den 21 juni 2003 betonades EU: s engagemang för västra Balkan kraftigt.
Det råder inga tvivel om unionens engagemang för västra Balkan, men det är länderna i regionen som måste använda det på bästa sätt.
Länderna i fråga måste genom specifika politiska åtgärder och handlingar visa att de är beredda och kapabla att bli kandidater för anslutning till Europeiska unionen när tiden är mogen, med sikte på medlemskap en dag.
Unionen kommer att fortsätta att aktivt stödja deras ansträngningar att göra politiska och institutionella reformer.
Detta kommer utan tvivel att kräva uthållighet och ett starkt engagemang från båda sidor, för det återstår fortfarande betydande utmaningar.
Dessa kan vi dock ta itu med och klara av, för folken i västra Balkan, som verkligen har gått igenom en bedrövlig period, har intresse av att leva upp till dessa utmaningar.
Det ligger också i Europeiska unionens intresse att jämna deras väg mot Europa, eftersom vårt främsta mål måste vara fred och stabilitet på den europeiska kontinenten.
Stabiliserings- och associeringsprocessen är fortfarande den allmänna ramen på den europeiska vägen mot en framtida anslutning för länderna i västra Balkan.
Syftet med denna process är att hjälpa länderna i regionen att få till stånd en hållbar fred, demokrati, stabilitet, välstånd och respekt för minoriteters rättigheter.
Dessa mål är desamma som för det europeiska projektet som lyckades med att försona fiendeländer efter det hemskaste krig och möjliggöra för dem att bygga en gemensam framtid.
Det är viktigt att notera att detta ideal, denna vision, också genomsyrade den senaste utvidgningen.
Vi fattade just ett mycket viktigt beslut i förmiddags, det vill säga parlamentet fattade just ett mycket viktigt beslut på det här området, i det fallet i fråga om Bulgarien och Rumänien.
Varje år gör rådet en översyn både av framstegen för de länder som berörs av stabiliserings- och associeringsprocessen och av de problem som återstår att lösa, på grundval av kommissionens årsrapporter.
Denna översyn är en viktig övning, som påminner oss om att västra Balkan gör framsteg på vägen mot Europeiska unionen.
Enligt beslutet vid toppmötet i Thessaloniki slöt unionen 2004 för första gången europeiska partnerskap med länderna i regionen.
Dessa lades fram av kommissionen samtidigt med rapporterna om partnerskapen och stabiliserings- och associeringsprocessen.
Dessa partnerskap, som är av samma typ som partnerskapen för kandidatländers anslutning, fungerar som individuellt utformade vägkartor som anpassas till den specifika situationen i varje land.
Av dessa framgår vilka specifika åtgärder som skall prioriteras.
Kommissionen och rådet övervakar framstegen mot att förverkliga dessa partnerskap.
Unionens strategi för Balkan är således redan mycket individualiserad och bygger på principen om varje lands egna kvaliteter.
Alla deltagarna vid toppmötet i Thessaloniki accepterade att dessa länders framsteg på vägen mot en framtida anslutning skall bero på hur snabbt de genomför de erforderliga reformerna och uppfyller de befintliga Köpenhamnskriterierna och stabiliserings- och associeringsprocessen.
De som gör bäst ifrån sig kommer att kunna gå fram snabbare.
För närvarande är det bara två länder som har slutit ett stabiliserings- och associeringsavtal med Europeiska unionen, nämligen Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
I det här läget är Kroatien det första landet i regionen som har blivit ett kandidatland.
Det är således en generell process, men den följer linjen att varje land skall bedömas för sig.
Utsikterna till anslutning, som är den enda garantin för att dessa länders utveckling kommer att bli en realitet för alla, är således olika för olika länder.
När rådet senast såg över stabiliserings- och associeringsprocessen, i maj 2004, välkomnade det de framsteg som hade gjorts i regionen.
Det fann att säkerhetsläget hade stabiliserats betydligt.
Men trots de framsteg som har gjorts under de senaste åren kan man tyvärr inte helt utesluta risken för att tappa kontrollen över situationen, risken för våld och risken för att de grundläggande värden som det europeiska bygget vilar på ifrågasätts.
Därför måste vi vara särskilt uppmärksamma och vaksamma på vilken riktning utvecklingen kan ta.
Vi kan inte ta fred och stabilitet för givna i den här regionen.
Arvet från ett mörkt förflutet, då en destruktiv nationalism ledde till förödelse, har inte försvunnit helt.
För den här regionen kommer 2005 att bli det år då stora möjligheter öppnar sig.
Således kommer rådet att nära följa det fortsatta förverkligandet av Ohrid-ramavtalet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, ett land som har ansökt om att få bli kandidatland till Europeiska unionen.
Den politiska utvecklingen i Albanien förtjänar hela vår uppmärksamhet, särskilt med tanke på parlamentsvalet i sommar.
När det gäller Serbien och Montenegro samt Bosnien och Hercegovina skall rådet avge sitt yttrande under det första halvåret i år, bland annat om det tillrådliga i att förhandla fram ett stabiliserings- och associeringsavtal.
Förhandlingar om ett sådant avtal fortsätter med Albanien, och senare under året måste rådet, på grundval av kommissionens yttrande, ta itu med f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens ansökan om anslutning.
När det gäller Kosovo kommer det första tillfället att utvärdera framstegen i fråga om verklig överensstämmelse med de av FN uppställda normerna att vara i mitten av 2005.
Framstegen på vägen mot en process som syftar till att lösa Kosovos framtida status genom dialog och samarbete mellan alla berörda parter kommer att vara avgörande för om denna utvärdering får positiva resultat.
När det slutligen gäller Kroatien kommer regeringskonferensen om anslutningsförhandlingar att sammankallas genom en gemensam överenskommelse så snart som rådet har bekräftat att Kroatien samarbetar fullt ut med Internationella tribunalen för f.d.
Jugoslavien – och det hoppas jag att det snart kommer att göra.
Detta ovillkorliga samarbete med tribunalen är ett oundgängligt krav för alla länder i västra Balkan.
Vi kan säga att det har gjorts reella framsteg under de senaste månaderna, men det krävs ytterligare framsteg.
Europeiska unionens initiativ för att främja den regionala integrationen i västra Balkan, särskilt i fråga om infrastruktur, utbildning, flyktingars återvändande, kampen mot den organiserade brottsligheten och kulturellt utbyte är verkligen grundläggande här.
Ett regionalt samarbete som bidrar till ekonomisk integration i regionen är ett viktigt instrument som främjar försoning och reformer och som framför allt förbättrar den ekonomiska och sociala situationen i regionen.
I vissa delar av västra Balkan finns det en permanent arbetslöshet som har kommit upp i rekordhöga nivåer och till stor del beror på bristen på privata investeringar.
Detta är en av huvudorsakerna till den politiska instabiliteten, inte bara till den sociala instabiliteten.
Således fäster rådet särskild vikt vid att främja ett regionalt samarbete, vilket är en avgörande del av stabiliserings- och associeringsprocessen.
När rådet utvärderade denna process i maj 2004 välkomnade det de betydande förbättringar som hade gjorts i fråga om regionalt samarbete, särskilt när det gäller infrastruktur, handel och energi.
Biståndsprojekt i de områden som nämns i frågan genomförs av kommissionen i enlighet med Cardsprogrammet och särskilt i Kroatien, via föranslutningsinstrumenten, som är särskilt viktiga ur den synvinkeln.
Syftet med Cardsförordningen är alltså bland annat att genomföra återuppbyggnadsprojekt, ge stöd så att flyktingar kan återvända och regionen stabiliseras samt att uppmuntra regionalt samarbete.
För närvarande pågår det diskussioner i rådet om det nya finansiella instrument för föranslutningsstöd som kommissionen har föreslagit.
Detta instrument skall träda i kraft 2007 och kommer att utgöra ramen för EU: s stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer, däribland länderna i västra Balkan.
