# ID: svediakorp-gov454807
# author: Langen (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 308
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
Stabilitets- och tillväxtpakten har fått mycket beröm.
Emellertid är jag övertygad om att förlossningen var mycket svår och att resultatet är allt annat än tillfredsställande.
Jag vill inte förringa Jean-Claude Junckers och José Manuel Barrosos prestation att bilägga olika utslag av nationell egoism, men det som har kommit fram är på medellång sikt en spik i eurostabilitetens likkista.
Vi märker det inte nu, eftersom Förenta Staterna och Japan för tillfället är mycket djupare skuldsatta.
Så snart deras skuldbördor har minskat kommer eurons stabilitet och växelkurs emellertid att ifrågasättas.
Visserligen har kriterierna på 3 procent och 60 procent behållits.
Men det diskuteras inte ens att det enligt stabilitets- och tillväxtpaktens resolutioner bör göras ansträngningar för att balansera budgeten.
Det allra första testet misslyckades i fråga om de båda stora staterna Frankrike och Tyskland.
Om man inte håller sig till en pakt i svåra tider, varför skulle man då göra det när tiderna är goda?
Jag ser inte detta som något realistiskt koncept.
Skillnaden mellan 0 procent och 3 procent uppgår till 250 miljarder euro i euroområdet.
Det är pengar som kunde ha använts för kortfristiga ekonomiska cykler, vid naturkatastrofer eller för internationella åtaganden.
När saker och ting hade gått så långt var allt borta.
Därför tycker jag inte ens att hänvisningen till Europeiska centralbanken räcker, för trots att Europeiska centralbanken är självständig är den underordnad de nationella bankerna.
Europeiska centralbanken har ett styrande råd, men två tredjedelar domineras av de nationella centralbankernas styrelser.
Så länge Europeiska centralbanken inte är i stånd att anpassa sin egen refinansiering efter hur statsobligationerna värderas i euroområdet kommer den inte att kunna hjälpa euron att på lång sikt uppnå den nödvändiga stabiliteten.
