# ID: svediakorp-gov454788
# author: Krasts, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: LV
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
När vi bedömer resultaten av Europeiska rådets möte tvingas vi tyvärr konstatera att tjänstedirektivet kom att stå i förgrunden.
Resultatet av debatten om tjänstedirektivet, som var ett arv från den tidigare kommissionen, skruvar helt klart ned förväntningarna på möjligheten att nå Lissabonmålen som de ser ut i den nuvarande kommissionens omarbetade version.
Avsikten med direktivet var att öka konkurrensen inom de konkurrensutsatta sektorerna och därigenom locka till sig nya konsumenter.
Direktivet ger också stöd åt de små och medelstora företag som i dagsläget saknar möjlighet att arbeta gränsöverskridande.
Direktivet avslogs i den föreslagna formuleringen och utmålades som ett hot mot den europeiska sociala modellen.
De flesta kritiker riktade i förvånansvärt hög grad in sig på tillämpningen av principen om ursprungsland vid tillhandahållandet av tjänster.
Detta är grundprincipen i all lagstiftning på den inre marknaden, och EG-domstolen har konsekvent hävdat den i sina domslut.
Kommissionen är på god väg att mista ett av de få redskap som står till dess förfogande, och den håller på att rasera en av de just nu viktigaste hörnstenarna i den återupplivade Lissabonstrategin.
Det är förståeligt att man av ekonomiska skäl vill se en reform av stabilitets- och tillväxtpakten, men en sådan reform vore fullt berättigad bara om EU var en enad stat.
Man brukar säga att man inte ser längre än näsan räcker.
Stabilitets- och tillväxtpakten antogs när tiderna var goda och är därför olämplig i dåliga tider.
Under de goda tiderna saknade upphovsmännen vilja att spara för sämre tider, och när tiderna är dåliga saknas vilja att genomföra strukturreformer, så det enda alternativ som återstår är alltså att ändra villkoren i pakten.
En reform av pakten inverkar negativt på skattedisciplinen i medlemsstaterna och ger inga incitament till förändring i positiv riktning under goda tider.
Samtliga medlemsstater, alltså även de som skötte sig under både goda och dåliga tider, kommer emellertid att drabbas lika mycket av de problem som blir följden av en svagare gemensam valuta och högre låneräntor.
Rådets beslut kommer i alla avseenden att ge upphov till en kedjereaktion.
Jag hoppas att inställningen till Lissabonstrategin blir annorlunda än det mottagande som rådet gav tjänstedirektivet och att de positiva inslagen i Lissabonstrategin kommer att ge den stimulans som vi alla hoppas på.
Jag hoppas också att bristande skattedisciplin och uteblivna strukturreformer inte kommer att äventyra den europeiska sociala modellen.
