# ID: svediakorp-gov454787
# author: Blokland (IND/DEM ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2005-04-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska rådet har förklarat att tjänstedirektivet bör ges en djupare social dimension.
Avsikten kan ju inte vara att utnyttja arbetare från medlemsstater med mindre stränga arbetsvillkor eller att illojalt konkurrera med tjänsteleverantörer i medlemsstater där arbetsmarknaden är strikt reglerad.
Om man bryter mot gällande arbetsrätt kommer oönskade situationer att uppstå, vilket har skapat oro bland allmänheten.
I enlighet med europeiska regler tas i direktivet hänsyn till att tjänsteleverantörer är bundna vid den lokala arbetsrätten.
Detta förutsätter emellertid att denna arbetsrätt tillämpas konsekvent.
Gör den inte det kommer människor helt klart att utnyttjas, med illojal konkurrens som följd.
De garantier för att arbetsrättens regler efterlevs som ges i det föreslagna direktivet har hittills varit otillräckliga.
Enligt förslaget var det ursprungslandets, inte destinationslandets, uppgift att se till att arbetsrätten efterlevs, vilket leder till en ohållbar situation.
Man kan ju inte räkna med att exempelvis polska myndigheter skall se till att polska arbetare i Nederländerna rättar sig efter de arbetsvillkor som gäller på den nederländska arbetsmarknaden.
Vi behöver en ny strategi som gör det möjligt att upprätta ett fungerande system för kontroll av att arbetsvillkoren efterlevs i samtliga medlemsstater.
Ursprungslandet kommer i varje fall att behöva anmäla att dess medborgare kommer att arbeta i destinationslandet.
Informationsutbyte är följaktligen det första steget för att göra det möjligt att efterleva arbetsrätten.
Jag utgår från att kommissionen kommer att införliva denna anmälningsplikt med direktivet.
Åtta miljöorganisationer uppmärksammade med all rätt direktivets betydelse för natur, miljö och hälsa.
Det förefaller som om EU-fördragets integrationstanke, där slutmålet var hållbar utveckling, för tillfället har glömts bort.
Rådet har sammanfattningsvis inte klargjort hur man vill gå vidare och hur direktivet kan ges en tydligare social och miljömässig dimension – det var ju trots allt detta som var syftet med Lissabonprocessen.
Faktum är att det var Europaparlamentets, snarare än rådets, sak att ta nästa steg i lagstiftningsprocessen.
Rådet förde trots detta upp tjänstedirektivet på dagordningen för att tillgodose enskilda medlemsstaters speciella intressen, vilket har rubbat jämvikten i det institutionella ramverket.
Mot bakgrund av den debatt som konstitutionsfördraget har gett upphov till i Frankrike förefaller rådet just nu vara mycket angeläget om att tydligare lyfta fram denna sociala dimension, trots att det finns lämpligare argument att anföra mot konstitutionen.
